I'm living my American dream

Nytt år och ingen mer fortsättning i bloggen även om mitt äventyr fortsätter i New York

2011-01-01T10:59:00.000-08:00

Som ni kanske har redan kanske har förstått har jag lagt ner min blogg och skriver inte längre. Jag har precis avslutat min första termin på Manhattanville College i New York och den femte terminen totalt på college i USA. Jag är mer än halvvägs klar med min kandidatexamen inom ekonomi och politik och jag trivs fortfarande väldigt bra i USA. Jag kommer dessvärre inte skriva mer i bloggen (möjligtvis att jag börjar igen men ganska otroligt). Jag vill tacka er som läst och tagit del av mitt äventyr så här långt. Och för er som inte gjort det finns alltid mina gamla inlägg kvar att ta del av. Jag är också alltid tillgänglig på mail om du har frågor och liknande om hur det är att plugga på college i USA, nu med erfarenhet både från väst- och östkusten.

Annars vill jag också bara önska alla en fortsatt bra start på det nya året.

Låt 2011 bli ett år att minnas!

Second best time in Mville history and Hallwoeen weekend

2010-10-31T17:02:00.003-07:00

Okej for att klara gora varfor det har inlagget inte kommer innehalla varken a a eller o, beror pa att min dator har lagt av totalt. Sa det blir bara en kort uppdatering fran veckan.

Den har veckan var lugnar och inga prov och inlamnaing, bara vanliga laxor och sedan har jag fixat med mycket annat som kollat over criterier och pratat med olika manniskor om interneship och kurser for varen. Det borjar narma sig att man ska ha sadant klart sa det ar lika bra att ta tag i.

Igar hade vi MAC Championship, vart distrikt, och jag uppnadde mitt andra av tva mal for sasongen: springa under 24:55 min for 6km. Jag sprang pa 24:49 vilket ar den andra basta tiden i skolan historia pa 6km for tjejer. Som lag gjorde vi sa dar ifran oss eftersom det ar jag och Kelly och sen kommer de andra tjejerna in mellan 2,5 - 5 min efter oss vilket plockar pa validgt mycket poang. Kolla garna in hemsidan ocksa: http://www.govaliants.com/news/2010/10/30/WXC_1030105023.aspx?path=wcross

Jag och Kelly sa att vi inte skulle ga pa Halloween festen pa fredag kvall for att vi skulle tavla pa lordagen men vi bestmde oss sen anda for att ga, vilket det klart var vart. Vi hade jatte kul men fick bara tre timmar somn innan vi skulle aka ivag morgonen darpa men det var vart det och vi gjorde anda valdigt bra ifran oss sa vi fickgjorde tva saker som vi inte trodde vi kunde kombinera. Det var helt klart en lyckad helg.

Imorgon ar det mandag igen och veckan stora uppdrag ar att kopa en ny dator for jag klarar inte manga fler dagar utan en egen dator, det har gatt over en vecka och jag ar forvanad att jag ens overlevt. Men som sagt lever gor jag for har sitter jag.

25 oktober - Midterms are over!

2010-10-25T09:52:00.003-07:00

Det senaste två veckorna har jag mestadels pluggat till alla mina midterms men nu är det över. Jag hade sju midterms på två veckor och det var en hel del att göra kan jag väl säga. Men jag gjorde helt okej ifrån mig, har fått reda på tre som jag fick A på och de andra gick okej också förhoppningsvis.

Jag har också haft två tävlingar, en bra och en dålig. Jag sprang ett 6 km lopp för två veckor sedan och det var allmänt katastrof på alla plan. Ingen gjorde bra ifrån sig. Sedan hade jag ett lopp förra helgen och jag satte nytt personligt rekord på 5 km, 20:37. Den tionde bästa tiden i Mvilles historia. Sedan väntar tre helger i rad och då är det viktiga tävlingar som gäller, där vi tävlar i våra distrikt och sedan regionen.

Nu i helgen har vi inte tävlat, vilket har varit ganska skönt. I fredags var vi och såg på hockey laget spela sin första match och sedan festa vi på kvällen. Problemet är bara när man inte har kompisar som är 21 än då får man stanna på campus.

Kelly and me

I övrigt har inte allt för mycket hänt de senaste två veckorna som sagt eftersom det har varit väldigt mycket plugg. Lite sömn…

8 oktober - The fall is here and I’m back!

2010-10-08T20:28:00.006-07:00

Jag lovade att hålla bloggen vid liv i alla fall en gång i veckan men inte ens det kan jag hålla. Vi får se hur framtiden ser ut för mitt fortsatta bloggande men här kommer en uppdatering från de senaste två veckorna.

Tävlingen i Boston gick så där eller okej men jag var sjuk. Det var fruktansvärt varmt och jag hade i stort sätt panik när det var så varmt och fuktigt och klippigt redan klockan halv sex på morgonen. Tur att man har en pojkvän som kan lugna ner en då, så jag till slut somna i golvet i bussen och vaknade upp tre timmar senare i Boston. Jag gjorde vad jag kunde där ute men det var som sagt 30 grader varmt, sol, en luftfuktighet på 80 % och man kunde inte andas. Jag gick i mål på 21:37 som vår första tjej. Det var väldigt dåliga tider över lag på grund av värdet så för att vara sjuk så var det ganska okej. Efteråt mådde jag desto sämre och var helt slut och höll på att svimma men det var inte så farligt dom det låter men inte så bra heller. Här är en länk till reslutat och liknande: http://www.govaliants.com/news/2010/9/25/WXC_0925102152.aspx

Veckan som sedan gick bestod av en hel del plugg och träning. Helgen därpå, förra helgen så var jag inne i NYC hela lördagen med Kelly. Vi var med hennes två kompisar från NYU hela dagen och på kvällen hade vi middag med hennes bröder. Jag är som en i familjen nu, nästan. Det var en bra dag helt klart och fint väder dessutom. Vi strosade mest omkring och njöt av höstsolen.

Central Park

Empire State Building

Frihetsgudinnan från State Island Ferry

Ground Zero

Morgonen därpå var det tävling men jag skulle stå över för vår tränare ville spara på de bästa i stort sätt. Så jag gjorde ett träningspass där borta med två av killarna i laget. Tävlingen var ett stort skämt eftersom den var väldigt dåligt organiserad och fruktansvärt dåliga lag med. Tjejerna gjorde däremot väldigt bra ifrån sig och på något sätt hade jag velat vara med för jag kände haft chans att komma i topp tre av 130 löpare men jag vet också att det kunde vara bra att stå över också. Mitt träningspass med killarna var däremot minst lika jobbigt som tävlingen skulle varit. Så var ännu en helg över.

I veckan har jag pluggat väldigt lite eftersom jag har haft en mellan veckan innan alla mina midterms. Jag fick dessutom inte reda på om när jag skulle ha mina midterms eller på vad förens idag och igår så jag kunde inte börja plugga till det heller. Nu vet jag däremot att jag har sju midterms att se fram emot de två närmsta veckorna. Jag börjar redan få panik! I veckan har jag däremot fått gjort tio timmars Community Service av mina tretio som jag måste ha den här terminen, vilket är väldigt bra. Det var lika bra att få gjort så mycket som möjligt när jag kunde och inte hade så mycket i skolan. Nu har jag bara tio kvar den här terminen. I onsdags gick jag och Corey ute och åt vilket var så skönt att komma ifrån campus bara jag och han och komma bort ett tag. Man behöver det ibland för den här skolan är väldigt lite så om man känner sig instängd på något sätt och vis känner man sig inlåst här bakom murarna.

I onsdags hade vi också vårt första banpass. Det var kul att vara tillbaka på banan igen, jag har saknat det. Det är en sådan där hatkärlek jag har till friidrottsbana men det var en härlig känsla i onsdags. Däremot självklart har mina vader börjar krampa och bli väldigt stela. Så fort jag går på banan och kör snabbare pass så händer det. Jag har inte haft det på hela säsongen och det har varit en sådan lättnad men nu kom det. Jag tävlar imorgon i Pennsylvania någonstans i ingenstans och jag hoppas vaderna inte ska ställa till med några onödiga problem. Imorgon är tanken också att vi ska ut på kvällen men problemet är att jag alltid umgås med folk eller en del folk som är yngre vilket komplicerar det hela men vi får se. Jag har massvis att göra på söndag och veckorna som kommer också så vi får se.

Vi har dessutom fått höst här nu. Riktigt fina höstdagar har vi haft veckan. Soligt och så där mellan 12 till 18 grader och bara helt underbart väder. På något sätt har jag saknat hösten eftersom det aldrig riktigt blev höst i California. Däremot har jag insett att jag måste shoppa kläder och skor för det här vädret, för de äger jag inga här. Så surt när jag vet att jag har en del där hemma jag hade velat ha nu men som är så långt bort. Däremot är det ju alltid kul med nytt men de närmsta två veckorna kommer vara väldigt stressiga så någon shopping kan bli svår att klämma in där emellan. Så vi får hoppas på att det inte lir allt för kallt de närmaste utan att det kan vänta tills i slutet av oktober istället.

24 september - We are just too funny together!

2010-09-24T19:15:00.002-07:00

Denna vecka har jag faktiskt pluggat, en hel del. Jag hade en inlämning på måndagen som jag satt med hela söndagen och en bok att läsa ut och diskutera i torsdags och sedan hade jag en inlämning idag, dessutom massa annan läsning och grejer i alla kurserna som vanligt. Dessutom skulle jag gjort Community service i måndags men det blev inte av så jag har gått på en del små presentationer och möten i veckan istället för att få ihop timmar. Jag var på en ganska bra föreläsning om några tjejer på skolan som var på Haiti i sommar. Dessutom har veckan varit full med löpning, även om jag hade velat göra mer men så är det. Så det har varit en ganska busy week helt enkelt.

Men nu är veckan äntligen över. Dessvärre igår kväll så satt jag på lektion och kände bara hur ont i halsen jag fick och huvudvärk. Man kan tro att det inte kan hända så plötsligen men det gjorde det verkligen. Så istället för att gå och träffa alla andra efter min kvällskurs så gick jag till mitt rum och gick och la mig. I måndags skulle jag tagit influensa vaccinet men jag fick inte eftersom det är baserat på ägg och jag är allergisk mot det, vilket också tår i mina filer. Så om jag hade fått ta det kanske jag inte hade behövt bli sjuk men det vet man ju aldrig. Så idag har jag mått allmänt dåligt. Dessutom är det varmt här igen och har varit i tre dagar nu vilket inte känns bättre när huvudet håller på att sprängas redan innan. Det är inte ens så soligt bara fuktigt och klibbigt väldigt varmt och dismoln som trycker än ner mot marken. Väldigt obehagligt väder kan jag meddela. Dessutom är det världens sämsta tajming apropå att jag tävlar imorgon. Snabbaste banan för året och mitt första 5km lopp för säsongen. Coach tror att jag kan komma under 20 minuter om jag har tur vilket är en drömgräns, verkligen värd att drömma om. Målet är eller var i alla fall att slå nytt personligt rekord på 5km för Cross Country för min del, vilket är från California State Championship förra hösten då jag sprang på 20:46. Nu vet jag inte. Det är så segt för jag har varit i sådan bra form och det var verkligen perfekt helg och perfekt bana och allt för att slå mitt PR men nu vet jag inte. Det är så frustrerande och alla säger att jag kommer göra bra ifrån mig ändå. Självklart kommer jag göra det för jag kommer nog inte ha allt för svårt för att vara bästa tjejen i vårt lag imorgon även om jag är sjuk men det är inte mitt mål. Jag tävlar mer mot mig själv och mina tider och det är det som är jobbigt. Jag kan bara fortsätta skriva om hur frustrerande det är men jag ska sluta här innan ni blir allt för trötta på mitt tjat. I alla fall bussen åker 5:30 från skolan imorgon bitti till Boston! Önska mig lycka till för det kan jag behöva.

Jag vet inte om det berodde på att jag är halt sjuk och trött eller bara för att det är vi tillsammans som gör livet så mycket roligare. Men idag har jag och Kelly bara varit så FUNNY! Seröst har vi så fruktansvärt kul tillsammans och våra skämt är bara helt underbara. Jag kan till och med sitta här och skratta för mig själv över våra skämt från idag, vilket både kan vara en positiv och negativ sak skulle jag väl tro men vi har väldigt kul. Idag t ex så sitter vi och göra computer concept läxan och jag tycker synd om de andra i data salen men vi hade väldigt kul! Även om vissa tycker vi bara är jobbiga och annoying tycker andra bara att vi är helsköna. Så det jämnar väl ut sig.

I onsdags kväll hade vi världens, och jag menar VÄRLDENS, åsk- och regnoväder. Jag har aldrig varit med om något liknande. Det kom väldigt plösligt och slog ut delar av elen på skolan bland annat mitt rum. Det regna som jag aldrig sett regn någonsin och åska något fruktansvärt. Jag har aldrig sett så mycket blixtrar så nära och som lyser upp så mycket. Det var ganska skrämmande faktiskt. Som tur var hade Kelly ström i sitt rum så jag satt där hela kvällen med henne vilket i och för sig inte var helt fel heller.

Här borta har jag i stort sätt inga svenska kompisar och jag är väldigt lite på datorn och läser eller skriver desto mindre på svenska. Det är nästa skrämmande hur svårt det kan vara nu för tiden att formulera sig på svenska. Jag tappar ord och måste ibland översätta, från engelska till svenska. Dessutom går vissa saker inte att översätta för det har bara inte betydelse vilket gör allt svårare. Jag älskar att jag kan prata två språk men tyvärr får det ena lida på grund av det andra. Därav kan mina inlägg bli lite svengelska fast åt andra hållet. Så jag hoppas ni kan ta hänsyn till det.

Nu ska jag ta en huvudvärkstablett och gå och lägga mig så jag får några timmars sömn innan klockan ringer klockan 5:00 imorgon bitti. Vilken underbar lördagsmorgon man kan ha.

19 september - Second place in Mville’s first XC meet in 26 years and I am back into the studying again

2010-09-19T19:36:00.001-07:00

I lördags tävla jag på hemma plan. Mvilles första hemma tävling för Cross Country på 26 år. Det var bara fyra tjejlag och två killag med så det var en väldigt lite tävlingen men det var kul att få springa på en banan man kunde utantill, det är alltid en fördel. Allt kändes bra innan och även under loppet. Jag gick ut som tvåa och höll min placering hela loppet, ända in i mål till min egen förvåning. Jag trodde att det skulle vara fler duktiga löpare med och att folk skulle börja gå om mig men det var ingen som gjorde det. Jag höll ett riktigt bra tempo genom hela loppet och gick i mål på 17:48 vilket var snabbare än förra helgen och denna helgen var banan en halv kilometer längre, så det var bra. Det är det snabbaste jag någonsin sprungit för Cross Country. Banan var, kontsigt nog, 4,43 km lång vilket gör att jag ädå höll 4min/km och om jag kan hålla det i 500 meter till och springa lite, lite snabbare går jag under 20 minuter vilket är en drömgräns. Jag har gjort det på bana men det är en helt annan sak. De andra i laget gjorde helt okej ifrån sig både tjejerna och killarna och Kelly är äntligen tillbaka och tävlar, till min stora glädje. Här är länk till hemsidan om loppet och resultatet: http://www.govaliants.com/news/2010/9/18/WXC_0918102626.aspx?path=wcross (fruktansvärd bild däremot). Jag blev också intervjuad, likaså vår tränare och Mike. Du hittar de filmade intervjuerna på höger sida på hemsidan kolla gärna in det. Det var kul att höra att tränare var så pass nöjd med mig också. Ett riktigt lyckat lopp och jag ser fram emot att åka till Boston nästa helg och springa 5K.

Lördagen blev det annars barbecue och sedan var jag och Kelly ute på quaden och satte ute i solen på i gräset och skulle plugga men det blev väldigt lite av det. Däremot var det skönt att vara ute, för jag har fortfarande mitt ute behov efter två år i Santa Barbara. Att vara inne är överskattat. På kvällen skulle killarna festa men jag och Kelly gick promenad och kolla film istället vilket var skönt apropå vårt långpass klockan halv åtta imorse.

Idag har jag fått prata på Skype med mamma och sedan börjat plugga på riktigt. Idag var nog första dagen på riktigt som jag faktiskt börjat plugga seriöst. Det kan behövas och jag ska försöka vara seriös och fokusera mera i veckan och också få in mer sömn ör jag kommer behöva det. Jag har skrivit mitt politik arbete hela dagen och läst en hel del till några av mina kurser. Jag fick inte gjort allt men visst en hel del. Apropå politik, det svenska valet var ju ingen höjdare. Kan bara tänka mig vilken kalabalik det valresultatet kommer framkalla där hemma.

17 september - Experiences new things are excited and makes life more interesting

2010-09-17T15:49:00.002-07:00

Sedan sista har jag tävlat än en gång och denna gång var det på Trinity Invitational. Det var en 4 km bara vilket var en helt ny sträcka för mig. Vaderna kändes lite krampaktiga på uppvärmningen vilket gjorde att jag höll tillbaka en del. Det var ett ganska konstigt lopp och mycket segt gräs och annat jobbigt underlag att springa på vilket drog ner tiden en hel del. Jag kom i alla fall i mål på 17:50 på en 27de plats av 67 vilket var okej men inget jag var särskilt nöjd med. Jag var ändå laget höjdpunkt för dagen. Killarna gjorde riktigt dåligt ifrån sig och det är nästa pinsamt hur dåligt vissa av dom gjorde. De var bara Alexis och Nicole av tjejerna som också sprang och de är inte alls på samma nivå som mig men gjorde ändå okej ifrån sig utifrån deras förutsättningar. För min 27de plats fick jag i alla fall en T-shirt. Nästa helg tävlar vi på hemma plan och förhoppningsvis ska jag få till en bättre tid. Här är vad som skrev om det på hemsidan med länk till resultaten också: http://www.govaliants.com/news/2010/9/11/WXC_0911104026.aspx?path=wcross Vi har också egna profiler på hemsidan så kolla in min här: http://www.govaliants.com/roster.aspx?rp_id=455&path=wcross Träningen i veckan har gått bra men varit lätt, för lätt för min del. Jag funderar på att försöka göra något åt det genom att tränsa mer själv men vi får se. Jag är inte den enda med den känslan däremot. Träningsupplägget är lite av en besvikelse och har inte förbättra någon något särskilt närvärt det senaste åren så det skrämmer mig. Vi jobbar på att försöka kanske prata med vår tränare om det men det är ett känsligt ämne så vi får se.

I måndags kom Corey och knacka på min dörr med en ros i handen. Han är för övrigt den stora nyheten i mitt liv. Vi fann varandra väldigt fort men det känns väldigt rätt. Han och många andra här borta har fått mig att skratta och vara väldigt lycklig under en längre tid än jag kan komma ihåg någon/några gjort innan. Vi umgås hela tiden och har väldigt kul ihop.

I måndags gjorde jag något nytt, jag åkte för att göra Community service. Jag måste göra 30 timmar per termin för ett av mina stipendier och skolan har ett överflöd av Community service man kan delta i. Den här måndagen så åkte jag och några andra tjejer in till NYC till en församling som serverad mat till hemlösa. Det var faktiskt kul och något nytt och läringsrikt. Det gillar jag med Manhattanville College, hur delaktiv skolan är i omvärlden och organisationer och med en sådan drivkraft för saker. Igår var jag på en föreläsning om naturkatastrofen i Pakistan vilket var väldigt intressant och givande.

Skolan går bra. Nu börjar det dras igång på riktigt och jag måste börja lägga ner mer tid på att plugga. Jag har en del uppsatser som ska in i nästa vecka bland annat och väldigt mycket läsning att göra.

Vädret är fortfarande fint. Runt 20 grader och sol har det nästan varit varje dag denna vecka vilket är perfekt. Igår fick vi däremot världens åskskur och det blixtra och åska riktigt rejält. Men det var också behövligt. Jag är så väderkänslig så det hjälpte faktiskt mot min ihållande huvudvärkt som hängt över mig hela veckan.

Äntligen är det helg vilket är skönt. Tävling imorgon och sen blir det barbecue och något annat på kvällen. Söndag blir det träning och nog en hel del plugg, eller måste bli en hel del plugg. Kanske ska kolla amerikansk fotboll också men jag är väldigt halvsugen på det. Nu är det middagsdags!

10 september - What if I never would have let?

2010-09-10T20:07:00.001-07:00

Vad hade hänt om jag faktiskt hade bestämt mig för att gå på Handelshögskola i Göteborg istället och inte kommit iväg till NY och börjat plugga på Manhattanville College? På något sätt vill jag inte veta och behöver inte veta för det jag vet är att jag trivs väldigt bra här och ångrar inte en sekund att jag tog beslutet att åka.

Förra helgen så sprang jag mitt första 6 km lopp och min första tävling i Manhattanville College dräkten. Det var kul att vara tillbaka i tävlingsskorna igen och framförallt för se vad sommar träningen hade gett. Självklart var jag nervös men ändå väldigt taggad jag vill vara vår första tjej och det skulle jag göra allt för att vara i första loppet. Det blev däremot inte särskilt svårt i och med att många av de duktiga tjejerna är skadade. Det var ett kul lopp och vi kommer komma tillbaka hit i oktober när det verkligen gäller för att kvalificera sig vidare till nästa nivå. I alla fall, jag sprang på 25:52 och kom in på en 30 plats av 195 tävlande tjejer. Det var en riktigt bra dag för mig och jag hade framförallt kul där ute. Dessutom pressade jag mig inte till hundra, skulle jag vilja säga så det var en väldigt bra start på säsongen. Dessutom har jag nu sjätte bästa tiden i skolans historia på 6 km men jag ska ha den bästa innan säsongen är slut det är mitt mål. Kolla gärna in vad de skrev om loppet på vår hemsida: http://www.govaliants.com/news/2010/9/4/MXC_0904103024.aspx?path=mcross Imorgon tävlar jag igen så det gäller att ladda om.

Löpningen går väldigt bra just nu och jag känner mig väldigt utvilad, vilket är lite oroande så här tidigt på säsongen när träningen ska vara som tuffast. Nästa vecka ska vi till och med dra ner på träningsvolymen från denna vecka vilket känns väldigt fel. Däremot är jag den enda som inte är skadad eller sjuk av tjejerna. Imorgon tävlar vi med tre tjejer och en av dom är sjuk och den andra vill inte tävla och sen jag. Så det ska bli intressant. Det är tråkigt så sätt och jag får ändå inte göra killarnas pass när vi kör kvalitéspassen vilket jag känner jag lätt hade kunnat eftersom jag är i bättre form än vissa av dom. Nu är det nog en fördel att träna på den nivån jag går för tävlingarna nu men när det väl gäller senare i höst måste jag ha haft hårdare träningen för att förbättras. Vi får se hur det går imorgon och så men jag kanske ska prata med tränaren om hur jag känner. För det är inte mycket mer jag känner jag behöver göra men höja snäppet lite. Vi får se.

Nu har jag gått i skolan i två veckor och det känns helt okej, även om det mesta är nytt och det är mycket läsning som jag inte riktigt vet hur seriöst jag ska ta. Det är svårt att motivera sig att plugga massa nu när man vet att det ändå bara är två prov i vissa av kurserna och hela betyget går på det och proven är sista veckan i skolan och mitten veckan i skolan. Men det går ändå bra jag känner jag har speciellt i ekonomi kurserna väldigt bra baskunskap så det hjälper väldigt mycket. Sen har jag fått ganska bra kontakt med mina lärare och det är alltid en fördel.

I övrigt har jag underbara kompisar här redan och solen skiner och livet leker. Förra helgen var jag och Kelly inne i NYC och fick en heldag med hennes bror som går på NYU som guidad oss runt precis hela stan. Vi såg Frihetsgudinnan, Wal Street, Central Park, Grand Central, State Island, Ground Zero, Rockefeller Center och mycket mera. Det var en helt perfekt dag med perfekt sällskap. Kelly är min bästa kompis här borta och vi har väldigt kul tillsammans och gör allt tillsammans. Hon är från LA också så vi har en del gemensamt från det också. Även om vi är ganska olika ibland så kompilterar vi varandra och har kul tillsammans. Jag har andra bra nyheter också men jag tror jag ska vänta med att dela med mig av dom i bloggen just nu men det kommer.

Imorgon är det som sagt tävling igen så nu borde jag packa klart och gå och lägga mig för bussen går sju i morgon bitti. Sedan är det helg vilket känns underbart skönt!

My first two weeks at Mville feels like months not weeks and it is a new start of something new and I like it

2010-09-03T20:07:00.001-07:00

Det här gått två veckor knappt det, det känns däremot som att det har gått månader, terminer. Skolan ligger väldigt isolerat en bit utanför NYC och det är verkligen en värld för sig själv, men jag gillar det verkligen här. Väldigt mycket har hänt och det är väldigt mycket nytt och det är svårt att sammanfatta allt i ett inlägg men jag ska försöka.

Första veckan så var det bara träningar och orientation. Massa aktiviteter varje dag och information. Vi tränar två gånger per dag, klockan sju och fyra. Tränigarna håller inte alls lika hög kvalité som jag är van vid men det funkar. Folket i laget är däremot underbara! Jag umgås väldigt mycket med dom och jag har verkligen kommit in i laget väldigt bra. Vi gör allt tillsammans. Imorgon tävlar jag för första gången, någonstans ner mot Philadelphia. Jag vet väldigt, väldigt lite om tävlingen och i vilken form jag är i så vi får verkligen se.

Vädret har varit bra och dåligt, det beror på hur man ser på det. Det började med att vara helt okej runt 20 grader men mulet tyvärr men nu har det i en och en halv vecka varit 30-35 grader och stekande hett. Det är inte bättre kan jag säga. Mer outhärdligt. Redan klockan sju på morgonen för första träningen så har det varit 30 grader varje dag denna vecka, helt otroligt.

Min första skolveckan är precis avslutad och jag tar 6 kurser, mer än vad jag burkar men jag hoppas jag klarar av det. Det bästa är däremot att jag verkligen gillar mina kurser och mina lärare, visst blir det mycket jobb men jag tror jag kan klara av det. Jag läser public finance, corporation finance, comparative politics, intro to political science, computer concept for business och intermediate microeconomics. Jag måste bara komma in i pluggandet igen för jag är verkligen inte inne I det än. Så det blir nog att lägga lite tid på det nästa vecka.

Allt på skolan känns väldigt bra. Alla är väldigt trevliga och drivande i en hel massa olika saker. Det finns en miljon aktiviteter och klubbar och organisationer att delta i. Jag måste göra 30 timmar community service för ett av mina stipendier och de har jätte mycket olika saker man kan få timmarna tillgodoräknade för. T ex så har de en FN utflykt varje torsdag när man åker in till NY och huvudkontoret. Tyvärr har jag lektion då men de har det varje termin så jag kan göra det nästa om jag lägger mitt schema utifrån det. Dessutom ska jag nog hjälpa till med en insamling för offrena i Pakistan, vilket ska bli kul. Det finns så mycket man kan göra och vara delaktig i här vilket är väldigt kul. Det är bara tiden man inte har men en del ska vi nog hinna med.

Jag har redan skaffat massa nya kompisar och det känns väldigt bra alltihopa. Jag trivs helt klart i min lilla värld här borta. Jag ska försöka uppdatera oftare men vi får se. Jag är väldigt lite på mitt rum och ännu mindre framför min dator vilket är ovanligt men ett bra tecken skulle jag väl tro också.

Nu ska jag ladda inför imorgon för bussen går sex på morgonen. Så jag ska väl upp om alldeles för få timmar. Bilder och uppdateringar kommer mer som sagt. Men jag lever och jag trivs!

Updates for over there

2010-09-01T19:02:00.002-07:00

Nu har jag varit i NY i en och en halv vecka. Tiden går fort men ändå känns det som om jag varit här hur länge som helst. Mycket har hänt och jag trivs verkligen! Däremot har det varit för varmt för att spendera en minut på rummet, 35 grader i skuggan. Dessutom har jag inte haft internet eller tid. Det har varit så mycket annat som hänt, så därav min verkligt dåliga uppdatering. Jag ska uppdatera snart och ni ska få veta hur det är over there för eller senare. Ha bara lite tålamod. Det kan vara värt att vänta på!

23 augusti - I am back in the States but not in the same state

2010-08-23T20:06:00.000-07:00

Jag är tillbaka men ändå inte tillbaka, som jag sa till Sofia när jag satt i taxin från flygplatsen igår kväll. Det är med blandade känslor måste jag säga men jag är förväntansfull. Flygresan igår gick bra men 6 timmar i Amsterdam var inte allt för kul själv. Till slut kom jag i alla fall till staterna med all packning och allt. Eftersom vi inte fick flytta in förens på måndagen bodde jag på hotell första natten, samma hotell som förra gången jag var här. Dyrt men det låg bra och jag sov väldigt gott den natten. Helt slut och jetlagad somnade jag tidigt efter att jag fått i mig lite mat.

Imorse blev det frukost på hotellet och sedan iväg till skolan för att checka in. Jag fick mitt rum som faktiskt var bättre och större än jag förväntat mig. Visst nu är jag själv så då är det skillnad men ändå. Det är bara ett fåtal som får flytta in nu en vecka innan skolan börjar och det är de som är med i en höstsport, alla andra flyttar in till helgen. Så det är ganska lugnt på campus men de jag har träffat är väldigt hjälpsamma och trevliga. Jag fick packat upp allt även om det är lite provisoriskt när jag inte har galgar och annat. Jag har även valt det bästa skrivbordet vid fönster! Min rumskompis, som kommer på fredag/lördag, paxade nedre sängen i våningssängen så då tog jag det bästa skrivbordet. Inte mer än rätt.

Vi hade team möte och jag fick träffa alla i laget för första gången. Laget är inte så stort och en ganska intressant blandning av folk. På träningen insåg jag att jag kommer ju i alla fall inte ha svårt för att vara topp sju eller fem bland tjejerna. En annan ny tjej däremot verkade helt okej och två andra som varit med innan men tyvärr har de varit skadade i sommar och i sprungit så mycket. Vi får väl se när vi väl börjar tävla hur det går, vilket redan är nästa helg den fjärde. Killarna verkade inte överdrivet bra eftersom både jag och den andra nya tjejen höll tempo med dom men man vet ju aldrig. Däremot är jag så van vid att ha en miljon efter övningar och stretching osv. men det var inte mycket och jag tror inte vi kommer ha något sådant faktiskt. Bra för det tar kortare tid träningspassen men dåligt för jag vet hur viktigt det är för att bli bättre.

Sedan hade vi middag i kafeterian och nu sitter jag här väldigt trött och jetlagad och kommer nog somna snart vilket jag också behöver för imorgon är det träning bright and early klockan sju. Det är något jag måste börja vänja mig vid, för sju är tidigt. Men det är faktiskt bättre nu när jag är jetlagad åt det hållet för sju est coast time är ett på dagen hemma i Sverige. Men bara ordet sju (på morgonen) får en ju att rysa.

I övrigt känns det bra men annorlunda på den här kusten. Värdet är regnigt och molnigt och runt 25 till 20 grader. Det ser ut som hemma i Sverige här ute faktiskt, väldigt likt. Människorna är trevliga. Skolan verkar bra och det är ett väldigt rofyllt område. Långt ifrån Del Playa i Isla Vista, i Santa Barbara! Det här blir nog på många sätt den andra sidan av hur collegelivet i USA kan vara.

Förresten har jag fått något jag alltid velat ha: Ett fönster jag kan sitta i! Är det inte underbart! Det är något jag alltid drömt om att ha i min framtida lägenhet. Där man kan sitta och kolla ut över omgivningen, det är en sådan rogivande plats oavsett var fönster är. Nu ska jag däremot gå ner för att göra mig i ordning och gå och lägga mig så jag orkar med att stiga upp tidigt imorgon.

15 augusti - From West to West to East!

2010-08-15T12:56:00.003-07:00

Jag åkte från den amerikanska västkusten och Santa Barbara, till den svenska västkusten och Göteborg och nu om en vecka byter jag ännu en kust fast till den amerikanska östkusten och New York!!!

From the American west coast and Santa Barbara...

...to the Swedish west coast and Gothenburg ...

...and now to the American east coast and New York!

Jag har hunnit med mycket under mina veckor här hemma i sommar-Sverige. Jag har jobbat, träffat kompisar och familjen, njutigt av allt Sverige har att erbjuda - från soliga sommardagar till regniga typiskt svenska sommardagar, firat födelsdagar och studenter, svensk kräftskiva, fyllt 21 (jag kan äntligen lagligt gå ut och köpa alkohol i USA), kommit in på Handelshögskolan i Göteborg (men som sagt jag tackade nej) och framförallt haft det längsta sommarlovet i hela mitt liv vilket har varit väl behövligt. Men nu börjar det gå mot höst och nya äventyr väntar!

Nästa söndag, tidigt tidigt, bär det alltså av till the City, the Big Apple, NY, världens huvudstad, NYC eller kalla staden vad du vill för kärt barn har många namn. Det är i alla fall den här staden som jag nu kommer bestämt mig för att bosätta mig i det kommande två åren, eller i alla fall fram tills december när jag åker hem till Sverige över jullovet.

Skolan börjar den 31 augusti men vi har försäsong med Cross Country laget som börjar redan den 23 augusti så därför flyger jag iväg om en vecka. Det känns bra men väldigt nervöst och nästintill overkligt att augusti faktiskt har kommit och ett nytt kapitel i mitt liv börjar. En ny stad, skola, kurser, kompisar, lag, boende, klimat m.m. Allt kommer bli nytt och väldigt annorlunda mot Santa Barbara men helt klart spännande.

Jag kommer fortsätta hålla omvärlden uppdaterad här igenom min blogg som vanligt, även om det kan bli mer sällan men det beror helt på. Det är många frågetecken men nu ska jag börja packa inför mitt stora äventyr som snart är här. Så forsätt följ min blogg och hur jag fortsätter leva min amerikanska dröm, om så i en annan stad.

The End - on my time in Santa Barbara!

2010-08-15T12:00:00.000-07:00

I lived my American Dream in Santa Barbara

August 2008 - May 2010

...but I'm not going to stop living my American Dream.
This was just a chapter coming towards an end.

Summer Break!

2010-06-05T05:15:00.003-07:00

Nu är det slut på mitt äventyr i Santa Barbara. Det är självklart väldigt tråkigt men allt har ett slut och jag kommer alltid minnas den här tiden med ett leende på läpparna. Jag är så glad att jag fick göra det här och tog chansen. Något jag rekommenderar starkt.

Mycket har hänt: jag har fått vänner för livet, lärt mig bättre engelska än jag någonsin skulle kunna drömma om, sett platser jag bara annars drömt om, börjat med ett helt ny sport, lärt mig massa annat både skolmässigt och personligen och framförallt Jag har verkligen levt My American Dream! Visst har det varit upp och ner i perioder men livet är inte smärtfritt oavsett vad du än befinner dig, glöm inte det.

Jag är nu hemma i ett soligt sommar Sverige och har äntligen sommarlov. Till hösten ser det ut som jag ska ge mig ut på ännu ett äventyr men jag byter the west coast mot east coast och New York. Jag kommer uppdatera mera sedan om vad livet tar mig, för den som är intresserad.

Nu ska jag däremot ta ett välförtjänt lov, och det gäller även från bloggandet. Om du däremot har några frågor om utlandsstudier eller något annat är det bara maila mig

sarah_gustavsson@hotmail.com

Trevlig Sommar!

31 maj - Everything comes to an end…

2010-05-31T05:07:00.000-07:00

Jag fick ihop mina grejer och jag och Emily kom iväg vid tio där hon skulle släppa av mig till flygbussen. Ingen av oss hade väl egentligen kunnat förstå att vi faktiskt skulle säga hejdå förens det väl kom. Vi båda grät massor och vi insåg att vi faktiskt inte kommer se varandra på ett bra tag. Jag hade inte klarat av saker utan att ha haft henne under dom här åren och inte hon hade inte klarat av att gå igenom det hon har gått igenom det senaste året utan mig. Vi är som syskon och vänner och rumskompisar och vi har verkligen delat allt. Hon är en av dom underbaraste personerna jag vet. Vi sa hejdå med dom sista orden ”At least we get to see each other when we get married.” För vi ska i alla fall komma på varandras bröllop men jag vet att vi kommer ses innan dess. Hon har påverkat mig på så många sätt och har alltid funnits där, Emily var helt rätt person för mig att flytta in hos i precis rätt tid. Det var ett väldigt sorligt hejdå.

På bussen ner till LA grät jag massor. Jag pratade med alla en sista gång på mobilen och tittade ut över den plats som jag idag kan kalla hem och som alltid kommer ha en så stor plats i mitt hjärta. Det var en tung bussresa ner.

Väl nere på LAX fick jag till slut checkat in allt mitt bagage och kommit till gaten och allt. Jag skulle träffat Sofia på flygplatsen men vi var för långt ifrån varandra och hade för lite tid. Istället kämpade jag runt i gaten med all mitt handbagage, som var mer än för mycket.

Flygresan var lång och det var många tårar som fälldes under resans gång och få timmar jag sov. Till slut kom jag hem till Sverige och Landvetter på tisdags eftermiddagen. Helt utmattad men med en lättnad att jag fått med mig allt hem. Jag är alltid lika glad och förvånad att jag faktiskt kommer hem i tid med alla mina saker och utan att ha missat något på vägen. Så nu var det definitivt slut på resan som har förändrat mitt liv och som jag alltid kommer vara väldigt tacksam för att jag faktiskt fick genomföra.

30 maj - My very last day in Santa Barbara

2010-05-30T04:46:00.000-07:00

Idag var alltså den dagen här, dagen som jag aldrig trodde skulle komma men som en dag ändå skulle komma. Min sista dag i Santa Barbara, min sista för den här gången. Jag vet att jag kommer komma tillbaka och hälsa på men det kommer aldrig bli detsamma och nu var det slutet på det här äventyret.

Jag och Emily gick på en sista promenad upp till Mesa till Crazys och Blenders. Sedan blev det en sista sväng ner på stranden för att göra ett sista försök att bli brun innan man åker hem. Jag har aldrig sett så mycket folk på stranden i hela mitt liv. Visst det var söndag men det var till och med nästan så man kände att det var Sverige känsla på det, med massa folk packade på stranden. Det händer aldrig annars här.

Sedan var jag bara tvungen att gå hem och packa klart vare sig jag ville eller inte. Men det var ju min sista dag så jag hade inte så mycket val. Det tar sådan tid också. Jag och Emily skulle åkte Downtown och gjort manikyr och pedikyr men det blev knappt om tid så istället lagade vi middag tillsammans och hade en hemma kväll. Det blev film och grejer vilket inte var helt fel heller. Det är helt sjukt att vi har bott tillsammans i ett och ett halvt år mer eller mindre och nu var det sista kvällen vi hade tillsammans. Hon känner mig bättre än många andra någonsin har eller kommer vara i närheten av att göra. Hon är en underbar rumskompis och vän och jag kommer sakna henne. Hon är däremot nästan mer av en syster än en kompis, även om hon är som en kompis också. Men när man bor så nära under så läng tid binder man andra band än kompisar kan göra.

Jag gick sedan på en sista kvällspromenad och tittade ut över stan och skolan. Imorgon skulle jag bege mig härifrån…

29 maj - One last night out and a sad goodbye

2010-05-29T23:59:00.000-07:00

Jag fick en sista löprunda på morgonen. Det blev en runda på stranden och jag kommer verkligen sakna det här. Resterande av dagen ägnade jag mig åt packningen och städning och annat. Det är så mycket att tänka på när man verkligen ska lämna allt för alltid typ. Det blev lite solning också, man får ju passa på, eftersom man aldrig vet vad Sverige kan erbjuda i sommar.

På kvällen skulle jag träffa Fabian efter han slutat jobba. Min första amerikanska kompis i stort sätt. Han har alltid varit där under dom här två åren och oavsett om vi inte setts så mycket ibland så har vi alltid setts mer eller mindre. Vi är väldigt olika men ändå är han så otroligt snäll, även om han kan vara lite blåst ibland, och alltid en vän som ställer upp. Han kom över efter jobbet och jag hade en present till honom. Han älskar Sverige mer än jag och någon svensk faktiskt gör så jag hade en Sverige tröja som jag ändå inte vill släpa hem. Så det var en väldigt uppskattad present faktiskt.

Amber, Fab and me during my first semester '08

Sedan åkte vi Downtown och åt och gick en sväng innan vi åkte upp på en svensk-fest uppe på Mesa. Det var inte mycket till fest men ën del folk och faktiskt riktigt kul. Sedan när jag skulle gå hem var jag tvungen att säga hejdå till Fabian. Det var faktiskt lite sorligt men vi kommer ses igen. Antingen i Sverige eller i USA, det är mer den stora frågan än om. Men det lär ju ta ett tag men helt klart kommer det hända.

28 maj - The packing has began

2010-05-29T00:08:00.000-07:00

När man börjar vänja sig vid att sova mer och länge så är det kört, då kommer man aldrig upp. Även om det kanske är ett tecken på att jag behöver sömnen men ändå. Jag kom iväg ut på en morgonrunda i solskenet. Det var en fin dag idag vilket var bra för det har varit lite halvt det senaste. Jag kommer sakna löprundorna ute efter havet med solen i ansiktet och en svag havsbris kommande in från havets slående vågor mot havskanten.

Sen gick däremot solen i moln för några timmar vilket i och för sig passade ganska bra för jag var tvungen att vara inne och försöka börja packa. Det är så svårt att veta hur mycket saker jag kan ta med mig och inte. Så det här med packningen är ett problem. Jag fick rensat ut en hel del i alla fall vilket inte var fel. Ibland undrar jag varför jag släpar runt saker runt halva jordklotet som jag ändå inte använder så nu försöker jag rensa borta sådant. För vilket slöseri egentligen. Det tråkiga är bara att mycket får jag bara slänga som faktiskt inte är något fel på men det finns ingen som har rätt sko eller klädstorlek som mig av mina kompisar. Så jag ska nog köra iväg en hel del till Goodwill, så det går till välgörenhet i alla fall. Däremot kom jag på att de har en second hand affär i stan som säljer märkeskläder från privatpersoner och sedan säljer de till sina kunder. Så jag plockade ihop en del dit för att se om de kanske vill ha något. Jag och Emily åkte Downtown och jag gick in med en del och de ville faktiskt ha två av mina klänningar vilket jag fick lite pengar för vilket inte var helt fel. Ganska bra deal!

Vi åkte sedan upp och köpte mat på Crazys och spenderade kvällen med att se på Twilight! Nu har jag bara en helg kvar här innan jag är hemma! Hjälp! Det är så snart…

27 maj - Sex and the City

2010-05-27T22:25:00.002-07:00

Jag kom iväg på ännu en löprunda ännu en morgon och det börjar kännas lättare nu vilket är skönt även om jag har en del träningsvärk och är lite stel. Sedan blev det brunch och göra sig i ordning för att gå ner till stan senare med Emily. Hon är typ den enda kvar här nu så vi umgås en hel del nu. Vi tog en promenad ner och det var faktiskt soligt när vi väl kom iväg vilket var skönt. Först blev det en sväng i några affärer, ja jag shoppade men jag kunde inte låta bli och det var bara en tröja. Sedan gick vi och oss i solen och njöt av en kaffe. Det är något av det bästa jag vet. En fika på en uteservering i solen!

Igår var premiären av Sex and the City och jag ville gärna se den så jag bjöd Emily på det för hon är en sådan underbar rumskompis och vän. Filmen var bra men väldigt lång, typ två och en halv timma. Det är så kul för man tror verkligen men själv lever det livet för ett tag. Springa omkring i NYC i högklackat i en outfit som ingen annan kan bära upp förutom dom. Men man kan ju drömma om att få leva det livet. Filmen var helt klart sevärd om man gillar SATC såklart.

Filmen var som sagt längre än vi trodde så vi var rejält hungriga när vi väl kom därifrån och började promenera hemåt. Det blev därför en sväng upp till Crazys för mat där. Väldigt gott! Nu är vi båda helt slut och somnar nog vilken sekund som helst och drömmer om livet på Manhattan.

26 maj - Shopping day

2010-05-26T23:49:00.000-07:00

Tanken var att jag skulle träffa Freddy idag men så blev det inte för han var tvungen att åka ner till Ventura med sin pappa för något. Sedan skulle jag träffa Chris men han hade redan åkte hem så det var inte så mycket att göra åt. Alla har typ lämnat SB nu mer eller mindre och det är väldigt tomt här. Jag önska Sofia var här för det hade varit så mycket roligare. Nu spenderar jag mest tiden själv och med Emily när hon inte är i skolan för ingen annan är här. Det gör det däremot lättare att lämna SB sen för det är inte så mycket att lämna förutom själva stället i sig. Däremot har jag noll hemlängtan vilket faktiskt är ganska konstigt.

Jag gick ut på en löprunda och sedan gick jag ner till State St för att handla en del saker jag behöver innan jag åker hem. Det hela slut med att jag inte hitta någonting av vad jag skulle ha utan shoppade en klänning och en tröja till mig själv. Så det får bli att jag fixar det andra imorgon kanske.

Jag fick sålt lite till av mina saker idag: min stol och min förvaringsbox vilket var bra. Nu har jag bara sängramen kvar att sälja och förhoppningsvis kommer en tjej och köper den imorgon.

Jag och Emily tog en roadtrip ner till Ventura på kvällen för att åka till Target! Target! Ännu mer shopping vilket inte verkar vettigt alls när jag är så oroad för att få med mig allt hem. Men jag hittade en del kul som jag ville ha så det fick bli så.

Idag var det konstigt ont-i-huvdet-väder. Det skulle regna men det gjorde det aldrig. Det var bara halvmulet men ändå ganska varmt. Sådant där jobbigt väder. Jag hoppas fortfarande på beach väder en sista gång innan jag åker hem i alla fall. Det hade varit bra.

25 maj - It's sunny but it's cold but itn't raining, yet

2010-05-25T19:27:00.001-07:00

Imorse var jag ute på en löprunda och jag hade faktiskt träningsvärk i benen vilket kändes konstigt efter en kort runda igår men så är det ju i början. Jag ska försöka göra några korta rundor nu i några veckor så jag kan börja sen på allvar i mitten av juni med försäsongen.

När man bara har en vecka kvar så får man använda vad man behöver så idag laga jag pannkakor till mig och Emily för lunch. Det är kul när man faktiskt har tid att göra sådant. Sedan var jag på skolan för, förhoppningsvis sista gången, och fick mina slutbetyg skickade till NY.

Idag har det varit soligt men det är kallt. Vinden är kall även om vinden har lugnat ner sig. Det blev däremot inget beach väder direkt för mig och Emelie vilket var lite synd. Jag vill ju jobba å brännan innan jag kommer hem men förhoppningsvis blir helgen varmare. Det regna i SF idag däremot och det ska komma hit imorgon.

Emelie kom förbi sedan och vi gick upp till Mesa och hade Blenders, så gott att jag inte har haft det innan. Sedan åt vi middag där uppe. Det var kul att se henne en sista gång innan vi båda åker hem till Sverige även om jag kanske ser henne i sommar där hemma.

Nu blir det lite Gossip Girl för att komma in i mer NY stämning.

24 maj - Goodbye but not goodbye

2010-05-24T22:18:00.001-07:00

Imorse var jag uppe tidigt för Sofia skulle komma förbi en kort stund och säga hejdå innan hon skulle lämna SB med sina föräldrar. Det var kanske sista gången jag såg henne nu men förhoppingsvis ses vi på flygplatsen på måndag för hon flyger hem samtidigt med sin familj som jag flyger men det är inte samma plan. Så det var ett hejdå men inte ett hejdå och för den delen säger jag inte hejdå, jag säger vi ses!

Sedan skulle jag säga hejdå nummer två för dagen till Cameron som skulle ner till Newport idag för han ska börja jobba där nere. Men det var också bara ett hejdå men inte ett hejdå för han kommer tillbaka hit upp i helgen så då kan jag se honom igen.

I övrigt har jag fått fixat med en hel del saker och dessutom varit ute och sprungit för första gången på tre veckor! Det blev en löprunda på stranden och det kändes helt okej förutom att det blåste väldigt mycket idag igen. Jag har börjat rensa bland mina grejer också vilket behövs för jag har en hel del att gå igenom.

Idag är förresten exakt en vecka tills jag kommer hem till Sverige och lämnar SB! Wierd!

23 maj - Sunday without anything I Have to do, isn’t that just wonderful

2010-05-23T20:47:00.000-07:00

För en gång skull är det söndag och jag har inte haft något söndagsångest och inget jag bara måste göra. Det är så skönt, måste jag medge. Så idag gick jag först på en morgonpromenad i solen efter på stranden innan jag prata lite med mamma och pappa på Skype. Sedan tog jag och Emily en promenad upp till Mesa och satt på Good Cups och drack kaffe och hon plugga och jag läste i min bok. En väldigt skön söndag utan några måsten. Det blåste däremot väldigt mycket idag som igår. Det är väldigt fint väder och skulle varit väldigt varmt om inte vinden var så himla kall. Förhoppningsvis så blir värdet bättre i veckan. Solen skiner i alla fall vilket är skönt. Jag har ändå fått gjort en del bra saker senare idag som jag annars bara har skjutit upp. Nu ska jag tillbaka till att njuta av mitt sommarlov!

22 maj - The day after and A day at State St

2010-05-22T21:47:00.001-07:00

Nu har jag på riktigt sommarlov känns det som när skolavslutningen också är över och det är helg. Jag och Emily gick till gymmet först på morgonen eftersom idag var sista dagen det skulle vara öppet. Vi fick ett bra träningspass genomfört och gick sedan hem för att göra oss i ordning och sedan ta en promenad er till State St. American Apperal hade en stor lager försäljning så vi skulle dit och kolla in den. Det var mycket saker och mycket folk och fint väder men fortfarande väldigt blåsigt. Jag fick köpt en tunn, silkig vinröd jacka för tio dollar som annars hade kostat de sex dubbla skulle jag tro. Emily fick också köpt en del. Hon skulle sedan jobba så hon gick hemåt men jag stanna en stund längre och gick i lite affärer men jag insåg att jag faktiskt inte var på shoppinghumör så jag gick tillbaka. Jag köpte lite mat på vägen hem som nog var det sista jag behövde innan jag åker hem.

Väl hemma laga jag massa mat vilket faktiskt var ganska kul för jag hade tid och ork. Jag var bjuden till en fest ikväll men jag hade ingen större lust att festa och var faktiskt ganska trött. Så istället blev det en Gossip Girl kväll hemma.

21 maj - Graduation Day!

2010-05-21T20:59:00.000-07:00

Imorse åkte Leigh så dag var sista gången jag såg henne nu. Det kände lite kontigt att jag inte kommer se henne mera. Men det var inte alls så jobbigt att säga hejdå ändå för ärligt talat har vi aldrig varit så där jätte nära. Vi har alltid fungerat att bo tillsammans men aldrig varit särskilt jätte nära kompisar. Nu har jag mitt egna rum och dessutom är det väldigt lite saker kvar i lägenheten nu när Leigh har flyttat sina och jag har sålt en del av mina och Emily också. Det hela börjar gå mot sitt slut.

Idag var alltså den stora dagen, Graduation! En riktigt amerikansk skolavslutning. På morgonen så hade vi övning inför eftermiddagen. Jag kände typ ingen som faktiskt skulle gå ut nu och som skulle vara där vilket var ganska tråkigt men när jag kom dit mötte jag Chris vilket var kul att se ett familjärt ansikte. Sedan träffa jag en del jag känner så där halvt och har haft lektioner med. Först var det frukost i kafeterian och sedan så gick vi upp för att gå igenom hur det hela skulle gå till, hur vi skulle gå och liknande. Det hela tog så där två timmar ingefär. Sedan hade jag lite tid där elammen tills vi skulle vara tillbaka.

Det var Emelies födelsedag idag också så jag gick dit upp med min present till henne och dessutom min kamera för hon skulle få äran att ta kort under avslutningen. Hon och alla tjejerna i laget skulle komma vilket var kul, även Emily. Jag tog sedan en nap och åt och gjorde mig i ordning för att gå iväg.

Vi träffades alla och gjorde oss klara och sedan ställde vi upp för att tåga in. Det var fint väder men väldigt blåsigt, om det inte hade blåst så mycket så hade det var helt perfekt. Istället fick alla i stort sätt hålla i sina fyrkantiga svarta studentmössor i amerikansk anda. Det var mycket folk där och jag önskade faktiskt att mina föräldrar hade varit där när jag såg alla andras där.

Deta hela började och bland det första som hände var att Presidenten höll sitt tal. Jag var ganska nervös inför det för jag visste att jag skulle bli nämnd men inte i vilket utsträcking eller vad hon skulle säga om mig. Först pratade hon länge och två studenter på skolan och sedan nämnde hon mitt namn och jag fick ställa mig upp där mitt ibland folkmassan och hon berättade hela min story i stort sätt, om hur jag kom hit att jag hade sprungit för skolan och att jag nu går ut med 4.0 i betyg och ska försätta plugga i NY till hösten. Hon pratade i stort sätt i fem minuter om mig och jag har en av de fyra totalt hon pratade om. De andra var personer som hade blivit accepterade till IVY Leages skolor som NYU och Colombia University och även de någon som skulle börja på UCLA och Berkeley. Jag har nog inte insett vilken prestation jag faktiskt gjort under mina två år på SBCC. Jag var väldigt hedrad av att bli omnämnd på det sättet. Tanken slog mig också att undra vilka skolor jag faktiskt hade kunnat komma in på om jag hade sökt. Vi gick sedan upp och fick våra namn upplästa och våra diplom. Det hela var en enorm upplevelse och jag är väldigt glad att jag gick, Det enda hade varit om mina familj faktiskt hade kunnat vara där speciellt eftersom jag var speciellt omnämnd inför alla där vilket var väldigt mycket folk.

Efteråt gick jag snabbt hem för att förbereda mig inför kvällen. Jag och tjejerna i laget skulle ner på en fest en bit nedför gatan, som en kille i laget kulle ha. Det var kul att se så många där och många från laget. Däremot är vi i USA, så vad hände inte? Jo polisen kom vid elva. Det var väldigt segt och vi bestämde oss för att åka ut till IV. Vi hittade en bra fest men sedan också en bra skjuts hem så vi var inte allt för länge där ute. Jag hade stannat längre men de andra ville tillbaka så vi åkte hem igen. Det var en halvbra kväll men en väldigt lyckad dag annars.

Det var däremot slutet på en två årig period i mitt liv. Nu har jag lite mer än en vecka kvar att njuta av min sista tid i SB innan nya äventyr väntar.

20 maj - It cannot be much better than a picnic on the beach until sunset with my bestfriend

2010-05-20T20:11:00.000-07:00

Nu har jag sommarlov! Jag sov länge och gick sedan till skolan för att möta min student advisor för att få skrivit på papper om att jag ska börja på ny skola i höst så att mitt visum och I-20. Det är mycket pappersarbete i det här landet för den som inte redan visste det. Hon skrev på papprena och det ska nu bli fixat. Dessutom så fick jag reda på att istället för att jag hade en skuld för mina sjukbesök så fick jag reda på att jag har en balans på 40 dollar som jag ska få tillbaka. Det hinner inte komma innan jag åker hem däremot men de lova att skicka det till NY sen när jag har en adress. Sedan fick jag order i stort sätt om att komma till den internationella student barbecuen för att fira att skolan är slut nu. Jag hade inga planer på att gå men de ville att jag skulle gå för att hon trodde någon skulle hålla ett tal om mig. Jag kände att jag var tvungen att gå även om jag inte ville så jag gick hem snabbt och bytte om. Väl där sen kände jag mig lagom lost och felplacerad. Det var god mat och allt så det var ju alltid nått. De var sen ingen som höll något tal vilket jag sedan fick reda på berodde på att hon på kontoret hade blandat ihop det med den riktiga graduation. För jag fick ett samtal igår där de tala om för mig att Presidenten/rektorn på skolan skulle nämna mig på graduation i hennes tal. Jag fick däremot inte veta vad hon skulle säga men att jag borde vara där!

Däremot fick jag väldigt bra nyheter där av en på financial office. Hon kom fram till mig och ”Det är du som är Sarah väl?!” och sedan prata vi en hel del. Hon berättade sedan om förra helgens scholarships reception som jag missade eftersom jag var i NY. Sedan säger hon att hon är så glad att jag fick dom två stipendierna, två?! Jag hade bara fått meddelat att jag fått ett men hon tala om för mig att hon var nästan hundra på att jag hade fått två. Så jag skulle gå upp till kontoret att se hur det verkligen låg till. Jag fick sedan reda på att jag hade fått två! Ett på 1000 och ett på 1500 dollar från SBCC. Det är verkligen pengar jag behöver och det var en väldigt bra nyhet.

Senare mötte och upp med Sofia och vi tog bussen upp till Crazys och köpte med oss lite öl och picknick mat och sedan gick vi ner på stranden och hade picknick tills solnedgången. Det var en sådan där perfekt eftermiddag kväll med en underbar vän som jag kommer sakna något enormt i NY. Hon är bäst!

19 maj - Last day of school, last day at SBCC, last final!

2010-05-19T19:52:00.000-07:00

Jag var så trött när jag gick upp på morgonen men det var sista gången för den här terminen jag skulle behöva gå upp och gå till skolan vid åtta. Vi fick tillbaka våra research paper innan vi skulle skriva vår final. Och jag fick jätte bra, 147/150! Dessutom sa min lärare att hon gärna hade velat ha en kopia av det för att kunna ha som exempel för hennes nästa klasser och att jag borde skicka in den till skolans essay/paper tävling för att det var det bästa reserach paper som hon hade läst den här terminen. Det kändes väldigt bra att få veta det innan jag skrev min in-class final, vilket gick helt okej. Jag tror jag kommer få tillräckligt bra på den för att inte behöva oroa mig för att jag inte få ett A i kursen.

Efteråt hade jag möte med coach. Jag har inte pratat alls med honom sen min säsong var slut och jag prata inte ens med honom efter min sista tävling så det var kul att äntligen få träffa honom. Jag berätta om NY och vi pratade sommar träning och liknande. Dessutom prata vi lite om orsakerna till varför jag alltid avslutar säsongerna ganska dåligt och varför jag aldrig är på topp just då. Dessutom rekommenderade han mig starkt att gå och ta ett järn-test för att se så att inte jag har järnbrist för han har varit med om väldigt många tjejer som helt plötsligt gör väldigt, väldigt dåligt ifrån sig på grund av järnbrist. Så det ska jag göra när jag kommer hem till Sverige. Alla symtom tyder på att det kan vara anledningen till min dåliga säsong och det är lätt att fixa om det är anledningen. Så det ska jag göra. Det var väldigt svårt sedan att säga hejdå till honom. De tyckte vi båda, jag grät och coach verkade tycka att det var ganska jobbigt. Han har blivit som en mentor och som en extra pappa för mig i stort sätt och framförallt han har lärt mig allt om löpning. Det är en person som har haft en väldigt stor del i mitt liv här borta, så att säga hejdå var inte det lättaste.

Efteråt gick jag och träna på gymmet, och sedan kom Sofia hit för att vi skulle ta en promenad ner till State Street. Det var fint väder så det var en skön promenad fram och tillbaka men när jag kom hem var jag så himla trött. Jag hade sommarlov nu men jag var helt slut. Cameron skulle komma över sen men jag tog en nap innan han till slut kom över. Vi såg en film och jag hade lovat att inte somna men det var väldigt nära. Efter att han hade gått så somna jag däremot på en sekund. Men nu har jag sommarlov!

18 maj - A day in-between my finals

2010-05-19T13:05:00.000-07:00

Så idag hade jag ingen final utan en dag emellan vilket var skönt. Jag kunde sova längre. Jag tog sedan bussen ut till UCSB där jag mötte Emily. Vi gick runt på campus en stund innan vi åkte vidare till hennes Oma. Jag har inte sett henne på så länge så jag ville se henne innan jag åker hem. Så vi hade lunch, väldigt gott som vanligt. Sedan åkte vi hemåt Downtown igen.

Sista kvällen av plugg gick väldigt segt och tog sådan tid. Jag hade ingen motivation och ville bara att det skulle vara över. Så det blev mycket senare än jag hade tänkt för jag var så ofokuserad så det fanns bara inte. Imorgon är min sista dag i skolan!

17 maj - My first final is done!

2010-05-17T21:27:00.000-07:00

Imorse hade jag min kommunikations final som bara var en inlämning och en klass diskussion. Så det var inget nämnvärt alls, men nu är det avklarat. Sedan gick jag och sålde tillbaka mina böcker och jag fick tillbaka mycket mer än jag trodde jag skulle få tillbaka på dom. 100 dollar i kontant så där bara, var ganska bra speciellt eftersom jag inte betala någonting för böckerna i stort sätt eftersom jag hade ett bokstipendium för den här terminen. Sedan fick jag postat lite tack kort och liknande.

Väl hemma gjorde jag mig bara i ordning för att gå iväg till gymmet. Jag måste börja träna verkligen. Så jag spenderade ett bra tag där även om det är ett av de tråkigaste ställena jag vet men jag tror jag sa vänta ännu lite till med löpningen faktiskt. Troligen till nästa vecka. Dessutom vill jag börja bli mer van vid att träna på gymmet med cross träning maskinerna och cykeln eftersom jag troligen kommer få en hel del sådan träning i NY eftersom vi där tränar två till tre dagar i veckan med dubbelpass. Däremot är det kortare pass än vad jag är van vid här så totalt veckovis kommer det nog ligga på ungefär detsamma. Dessutom var det riktigt tråkigt väder idag så inne träning var inte helt fel ändå.

Sedan har jag försökt, jag har verkligen försökt utan någon större lycka, att plugga det sista inför onsdag. Det är så svårt att vara så nära men inte riktigt framme. Jag tror aldrig jag varit så otaggad och ofokuserad någonsin inför att plugga. Det måste bli gjort däremot så imorgon Måste jag göra det. Jag kom en bit men jag gjorde massa annat istället. Jag ser verkligen fram emot onsdag eftermiddag! Då har jag sommarlov!

Imorgon är jag ledig och ska Plugga, ha lunch med Emily och hennes Oma som jag inte har träffat på hela terminen, träna och sedan får vi se om jag hinner något mer eller vad som händer. Idag är det förresten exakt två veckor kvar tills jag åker härifrån och kommer hem till Sverige och Göteborg. Jag landar på Landvetter den 1e juni.

16 maj - A nice day at State St and it almost felt like I was back home for a moment

2010-05-16T21:58:00.001-07:00

Jag mådde väldigt dåligt när jag vaknade, i stort sätt kändes det som att en ångvält hade kört over mig och lite till, trots tio timmars sömn. Jag fick berättat för mamma och pappa om NY och allt.

Sedan städa jag och gjorde mig i ordning. Jag och Sofia skulle ner på stranden med vädret tillät inte riktigt det utan istället blev det en promenad ner till State St. där jag spenderade hela dagen. Vi bestämde oss för att ta en lunch upp på Andersen’s, ett danskt fika-frukost-lunch ställe i riktigt nordisk anda. Det var väldigt gott och för ett ögonblick kändes det som att vi satt på ett fik i Göteborg eller någon annanstans i Sverige/Danmark. Maten var god, omelett och smörrebröd, och efteråt köpte vi också med oss riktigt danskt wienerbröd. Det var en riktigt bra lunch!

Efter gick Sofia för att träffa sin pojkvän och jag skulle gå och fixa lite annat jag behövde få gjort. Egentligen skulle jag plugga idag men så blev det inte. Det blev shopping istället. Jag hittade ett par jätte snygga märkessandaler på en fin secondhand affär här i stan för bara 8 dollar. Dessutom blev det en klänning och en bikini på F21. Dessutom hittade jag sedan på vägen hem en väldigt snygg Banan Republic tröja i Angora, också second hand men i väldigt bra skick, för bara 4 dollar. Sedan blev det i stort sätt en sista sväng på Ralphs för den här tiden i SB, för lite sista kompletteringsmatvaror för de här två sista veckorna.

Det blev en heldag på stan och inget plugg så imorgon måste jag ta tag i det. Imorgon har jag förresten min första final i kommunikationen. Det är däremot bara att lämna in ett arbete och sedan har vi en diskussion men arbetet gjorde jag förra veckan så jag har allt redan klart. Så imorgon börjar sista veckan i skolan! Dessutom ska jag börja träna imorgon hade jag tänkt, i alla fall på gymmet för jag måste börja komma igång nu igen och försöka göra något åt den här hemska huvudvärken som aldrig släpper.

15 maj - Sometimes just Love flying and airports and sometimes I just Hate it more than anything

2010-05-15T19:58:00.001-07:00

Upp klockan fem för att börja hemresan mot Santa Barbara. Att anmärk är att fem east coast time är två på natten west coast time. Så tidigt. Vi blev upplockade av coach och köpte med oss kaffe och bagels på vägen till JFK Airport. Bilresan in gick väldigt smidigt och jag var där i god tid. Jag sa hejdå och tackade coach och Patricia. Troligen ser jag dom igen men vem vet vad som händer. Det var ett väldigt givande besök, helt klart, och jag är väldigt glad att jag åkte även om det var en väldigt kort visit.

Jag älskar flygplatser när jag inte är hungrig eller trött men chansen att man inte är det är ganska liten i alla fall i slutet av en riktigt lång resa. Det hela började bra. Men det var en fem till sex timmars flygresa från NY till LA och jag sov som vanligt ingenting, och dålig mat eller i stort sätt ingenting. Vi kom fram tidigare än beräknat på LAX däremot men jag var väldigt trött efter att ha varit uppe redan då i över 12 timmar, och väldigt hungrig. Jag hade en lång väntetid i LA vilket var ganska segt. Så nära men så långt ifrån. Dessutom skulle Cameron hämta upp mig men han trodde jag skulle komma senare så han kunde inte nu. Jag var redan väldigt trött och pallade inte hela grejen. Jag hade kunnat fråga Leigh eller Emily men jag orkade inte be dom i sista stund. Så jag hoppa till slut på planet från LA till SB och tog en taxi tillbaka från flygplatsen.

Väl tillbaka i lägenheten så började jag packa upp lite men jag var allt för trött för det. Så jag tog en nap på en timma men att komma ur sängen sen var en helt annan sak. Inte det lättaste. Just nu är min kropp väldigt förvirrad vad gäller sömn, mat, dygnsrytm och rutiner. För det har blivit väldigt konstigt det senaste och det känner jag väldigt väl och just nu protesterar min kropp starkt mot någon som helst annat än vila och sömn. Jag ska försöka vila ikväll och imorgon en hel del så jag sen är redo för Finals Week och sedan sommarlov!

Cameron kom förbi sedan utan att höra av sig innan för han visste att jag var sur på honom för att han hade lovat men sen inte kunde hämta mig. Det hela mellan oss blir bara mer och mer komplicerat och jag försöker ibland göra det hela så smärtfritt som möjligt även om det är svårt och att bara stänga av är väl inte kanske inte det bästa men det är jobbigt. Dessutom vill jag inte ta upp vissa saker för jag vill inte tänka på det och vill inte höra det. Jag lever i en bubbla där det som inte är sagt inom bubblan inte heller existerar, även om man kan skymta det på andra sidan

14 maj Part II: The City!

2010-05-15T19:51:00.002-07:00

Vi blev körda till tåget in som skulle ta ungefär en halvtimma till Grand Station. Nu sken solen och det var riktigt varmt, vilket var skönt. Så jag skulle faktiskt få komma in till NYC ändå vilket jag inte trodde vi skulle ha tid med. Vi kom ut på perrongen och steg in på Grand Station. Vilken byggnad! Väldigt fin och bara åsynen av allt folk springande och häktande till det ena och det andra fick mig att inse, nu är jag in The City! Patricia tog mig med ut genom stan och vi gick genom Time Square hela vägen ner mot Central Park! Jag älskar parker i storstäder och bara tanken på att någon gång få åka till Central Park har alltid varit något jag velat göra. Så var jag där. I stan är det enormt mycket människor och gatorna är fyllda av reklamskyltar, enormt höga byggnader och en puls svår att hitta någon annanstans. Inte ens LA kan jämföras med NY för här är allt så mycket mer kompakt och väldigt många fler människor och byggnader på en väldigt mycket mindre ytan. LA är så utspritt, men tryck ihop det och du har NY. På något sätt gillar jag det även om jag kan förstå folk som inte gillar det. Vi gick också förbi kontoret där Patricia har haft praktikplats hela våren, för ingen mindre än P. Diddy! Hon har varit hans assistent-assistent i stort sätt och aldrig mött honom i verkligenheten men skrivit hans autograf till hans fan, så hon hade autograf träning sin första tid där. NYC är NYC!

Det var ännu varmare sen och en perfekt dag i Central Park! Jag älskar redan den här parken. Det blev mycket gående under dagen men jag klagade då inte. Det var en riktigt bra dag måste jag säga. Vi hade tre timmar i stan och Patricia visa mig runt och fick gjort och sett väldigt mycket. Även hon sa att det var en av hennes bästa dagar där även om hon har bott här i två år nu. Till en början med var jag lite skeptisk till Patricia, en karismatisk men speciellt och utåtriktad tyska, men ju mer jag lärde känna henne ju er gillade jag henne. Hon var enormt trevlig och vi hade mycket gemensamt kom vi fram till även om jag aldrig hade kunnat gissa det om jag bara hade sett henne. Till slut steg vi in på Grand Station igen för att ta tåget tillbaka ut till Manhattanville College efter en minnesvärd dag i NYC.

Coach hämtade upp oss på stationen och vi åkte tillbaka till campus för att äta middag. Även då påmindes jag av hur skillnaden på matvanor kommer vara om jag börjar här. Inte så att de bara har pommes frites och hamburgare alls, men mer att det har väldigt mycket och mestadels mer onyttigt än vad jag burkar äta och dessutom alltid efterätt. Det är ju gott helt klart och finns ändå en hel del nyttigt också. Jag kommer slippa laga mat i alla fall vilket ändå är ganska skönt även om jag inte kan påverka vad det är för mat som serveras. Jag fick träffa en hel del folk på skolan och alla verkar väldigt trevliga och det är en ganska stor blandning på folk men en liten skola med få studenter över lag. Efter en lång middag var både jag och Patricia riktigt trötta efter en lång dag. Jag fick träffat ännu mer folk på skolan och lite insideinformation om folk. Patricia hängde sedan med mig till mitt hotellrum för hon skulle flyga tillbaka till Tyskland samtidigt som jag skulle tillbaka till Santa Barbara så hon skulle åka med oss till flygplatsen på morgonen. Så det var helt enkelt lättast att göra så eftersom vi var tvungna att gå upp vid fem på morgonen. Vi somna till ljudet av Forest Gump på TV innan vi stängd av.

Intryck från dagen, det är väldigt olikt Santa Barbara och SBCC. Jag försökte först jämföra ställena och skolorna men det lönar sig inte för det är bara olika. Jag gillar NY men jag gillar California. Manhattanville College är en lite skolan utanför en stad med en puls du inte hittar någon annanstans. SBCC är en stor skola i en lugn liten stad utefter havet i Kalifornien. Det känns ganska lönlöst att jämföra och egentligen spelar det ju ingen roll eftersom jag oavsett går ut från SBCC nu i vår ändå. Jag gillar däremot New York och skolan men det är annorlunda. Det känns däremot som att det finns väldigt mycket fördelar med det och möjligheter till praktik och att knyta kontakter och få ihop en bra utbildning där. Vi får se men det är ju helt klart ett alternativ högt uppe på listan. Den 20e augusti har jag sagt att jag är tillbaka där men vi får se.

14 maj - PART I: The School

2010-05-15T19:45:00.001-07:00

Jag fick inte många timmar sömn men några i alla fall. Jag gjorde mig i ordning och gick ner för att äta hotell frukost. Det var den bästa hotell frukosten jag någonsin ätit i USA. De hade allt och mer där till. I vanliga fall är frukosten inte särskilt bra på hotellen i USA men den här var helt klart bra. Sedan gick jag och hämta mina saker för min enda riktiga dag i NY. Coach hämtade upp mig utanför hotellet och det ösregnade men var väldigt varmt. Prognosen hade sagt regnskurar, varmt och åska och dagen började väldigt mycket i det spåret. Vi körde upp till campus och jag fick först en lite tour runt omkring campus för att göra mig lite mer familjär med området. Det var ett litet campus med mycket natur. Skolan är väldigt liten så det var ju inte en stor surprise. Min favorit byggnad var ändå slottet, som är ett gammalt slott där allt administrativt tas hand om. Även Presidentens hus var väldigt fint. Allt var däremot väldigt olikt från SBCC, det kan man ju lätt säga.

Vid elva hade jag ett möte med en studievägledare för transfer studenter. Det var något jag hade oroat mig för mest innan för jag hade inte fått reda på alls hur mina kurser skulle gå över dit mot min degree. Däremot fick jag träffa en riktigt bra studievägledare och jag fick väldigt bra information. Jag behöver inte göra deras general education, utan den har jag avklarat genom min AA-degree på SBCC. Dessutom tillgodräknar de alla mina kurser förutom mina cross country och track and field kurser. Så jag får 56 units tillgodoräknade vilket är väldigt bra. Sedan kolla vi på vilken major som skulle passa mig bäst och kom fram till Finance men sedan vill de också att man har en minor eller en dubbel major helt. Så vi kolla på Communication eftersom jag har gillat det. Det hela verkade som att jag faktiskt kan klara av en dubbel major i Finance och Communication, och om inte annat en minor i Communication. Dvs. då får jag två utbildningar i stort sätt. Ett annat alternativ är att ha Sociology eller Anthropology som minor eller andra major. Det hela verkade väldigt genomförbart och bra vilket var skönt. Jag fick också fixat så jag dessutom får börja välja kurser redan i slutet av maj/början av juni.

Därefter blev det en sväng upp på Admission, i slottet, för att få papper och formulär jag behövde. Dessutom fick jag prata med Maria, som jag har haft en hel del mail kontakt med men som jag har haft väldigt svårt att få information ifrån ibland. Vi fick däremot en del utträtt vilket var väldigt bra. Det roliga var att var jag än kom så jaha det är du. Det är en liten skola, helt klart. Jag bli introducerad till en hel del personer och människor.

Sedan kom vi äntligen därifrån och vi mötte Patricia i cafeterian. Det är här alla äter, och de hade massa olika saker att välja mellan verkligen men det kommer bli en enorm skillnad om jag börjar där vad gällande mat. Här fanns då ingen spagetti och köttfärssås och havregryns gröt så långt jag kunde se. Vi åt för att sen ta oss iväg för jag och Patricia skulle till The City! NYC!

13 maj - So New York here I come!

2010-05-15T19:37:00.001-07:00

Jag var tvungen att gå en kvart på min statistik lektionen på morgonen för att få slippa vår final. Så det var bara gå dit. Innan var jag och försökte få mitt boarding pass utskrivit och annat inför resa. Inför New York! Cameron hade lovat att hämta upp mig och köra mig till flygplatsen vilket var skönt så jag slapp ta en taxi eller oroa mig för hur jag skulle ta mig dit och om jag skulle vara i tid och liknande. Jag kom ut till Santa Barbara Airport i god tid. Jag hade inte insett hur liten den flygplasten faktiskt är men väldigt mysig flygplats. Jag fick sagt hejdå till Cameron som lova att han nog kunde hämta upp mig på lördag också.

Så då var jag på väg. Först flygresan tog två timmar till Salt Lake City. Jag fick se massa snö från fönster upp i bergen. Jag måste säga Salt Lake City verkade vara en ganska trevlig stad från vad jag såg. Höga snöbelagda bergstoppar och en stad nere i dalen. Jag hade däremot inte allt för mycket tid att kolla på det utan var tvungen att skynda mig till min gate för planet till NY. Jag hade bara 45 minuter på mig men det som hade ororat mig var helt lugnt, jag hade gott om tid. Så jag hamna ännu en gång på rätt plan. Nu för tiden börjar jag få väldigt bra flygvana måste jag säga, efter att ha flugit så mycket som jag gjort även om jag bara är 20. Det värsta med inrikes flyg i det här landet är att man inte får någon mat eller service alls i stort sätt även om resan tar väldigt lång tid. Filmer och mat kostar och på mitt flyg så tog maten slut de sålde så halva planet, inklusive mig, hade inte ens en chans att få köpa någon mat. Som tur var hade jag ett äpple och en apelsin med mig för jag höll på att dö. Jag tror knappt jag hade överlevt resan annars på fem timmar. Till slut var vi på väg ner mot landning mot ett upplyst kvälls NY. Väldigt vackert. Klockan var halv tolv deras tid men halv åtta min så även om tidsskillnaden bara är tre timmar är det en ganska stor skillnad ändå.

Jag var så nervös när jag steg av planet för om jag skulle hitta dom, visst jag hade ju deras nummer men ändå, och vad jag egentligen hade gett mig in på. Tränaren och Patricia stod där och väntade mig och det var inga problem att hitta dom. De var två personligheter måste jag säga men väldigt trevliga. Bilresan gick igenom NY och ut till Manhattanville College precis i utkanten av stan. Det kändes mer som jag var i Sverige med all natur och inte ett palmträd så långt ögat kunde nå. Till slut kom vi fram till hotellet jag skulle bo på och jag fick mitt rum. Vilket rum! Det var kök, vardagsrum, sovrum och badrum och stort nog för en familj. Det var väldigt fint! Jag hade två stora sängar i rummet och två stora TV apparater och helkök. Wow! Det var väldigt mycket mer än jag hade trott. De lämna mig och jag skulle bli upplockad på morgonen igen. Jag var så hungrig däremot så jag var tuvungen att gå ner och köpa något att äta för att överleva. Klockan var efter ett men jag var tvungen att äta. Därefter var det svårt att somna men till slut somna jag gott efter en lång dag och lång resväg till NEW YORK!

12 maj - A good day on the west coast before I am living for the east coast!

2010-05-12T22:28:00.002-07:00

Idag hade jag först engelska presentation på lektionen vilket gick bra. Jag har verkligen utvecklats och blivit så mycket säkrare på mitt språk under min tid här. Nu är jag inte ens nervös inför en engelska presentation, som om det vore en svenska presentation på gymnasiet. Det är en otroligt skön känsla och det känns verkligen som att jag har utvecklas när det kommit till den nivån.

På kommunikationen fick vi tillbaka vårt tredje arbete vi gjorde i kursen vilket jag också fick 100 % på. Sedan kollade vi på en film om Irak kriget. Det var en amerikan från Kalifornien som hade åkte individuellt dit och filmat attentaten i Irak under 2004, det var skrämmande och hemskt att se. Man kan inte förstå hur fruktansvärt situationen var och är där. Frågan är om man hade bott där om man verkligen hade orkat leva längre för mening med livet hade inte känts väldigt stor.

Efteråt gick jag hem och prata med mamma och pappa på Skype för att få lite hjälp med hur jag skulle packa inför New York! Jag åker imorgon och är väldigt nervös men har ändå svårt att förstå att jag faktiskt åker.

Efteråt gick jag upp till min statistik lärare för att visa mina anteckningar för att få extra credit. Visst jag behöver de egentligen inte men saken är den om han ska behandla mig som alla andra och låt mig göra vår final så ska jag också bli behandlad och ha samma chans att få extra credit som alla andra. Jag fick vänta ett bra tag men till slut kom han. Han sa jag vill inte se det, du behöver inte det, seröst. Men jag sa att om jag ska göra vår final så vill jag bli behandlat som alla andra och ha samma chans att få extra credit. Han fråga igen om jag kommer imorgon på lektionen. Jag sa jag kan komma för en kvart men inte längre för sen måste jag åka för att hinna med mitt plan. Och han gav med sig! ”Kom för en kvart imorgon och du slipper göra vår final, du får A”. Jag tacka och gick därifrån med ett stort leende på läpparna. Yeah! Ibland hjälper det att stå på sig och inte ge sig, plus lite tjat. Det funka i det här fallet i alla fall. Så nu kan jag lägga undan statistiken helt och hållet vilket är en sådan lättnad! Tro mig!

Sedan gick jag och skrev klart min kommunikations final inför måndag och skrev ut den. Så nu har jag bara en final kvar att fokusera på, den i engelska på onsdag om en vecka. Det känns väldigt skönt att bara ha en att fokusera på även om det är en del att göra inför den men jag har tid nu och slipper stressad med den när jag är borta i NY. Sedan var det ångeststund ett tag för packningen. Jag sola lite innan jag tog tag i det men det ser faktiskt ut som jag har fått ihop min packning nu ialla fall vilket är skönt. Jag ska ju vara borta så kort tid så det är ju egentligen inte mycket jag behöver även om jag behöver ha med mig kläder för alla tillfällen och väder.

Cameron kom förbi sen. Vi prata mer om sommaren och framtiden och allt. Han åker till LA den 23e maj men är här igen helgen innan jag åker hem till Sverige. Det hela är bara väldigt tragiskt för han gör mig väldigt glad. Han hade varit värd att satsa på om det inte hade varit för att vi kommer befinna oss på två helt olika platser i världen. Han vill ha mig här, och jag vill vara här men det känns omöjligt i stort sätt. Vi får se hur de här veckorna blir men det är, som jag sagt hundra gånger, väldigt dålig tajming och väldigt tråkigt även om det är underbart nu. Han ska köra mig till flygplatsen imorgon vilket är skönt så jag slipper oroa mig för hur jag ska komma dit. Han är väldigt gullig när det gäller det och erbjuder sig alltid. Ibland vill jag bara inte tänka på hur kort tid det är kvar även om det är i stort sätt omöjligt.

Jag var uppe en sväng hos Alex med Emelie och några till. De skulle till Sharkeez men jag kände inte riktigt för att hänga på i och med att jag åker imorgon men det var kul att se dom ett tag i alla fall. För imorgon byter jag västkusten mot östkusten, here I come New York!

11 maj - In fact it is not that long time left

2010-05-11T20:16:00.000-07:00

Jag fick alla rätt på mitt statistik prov förra veckan! Jippi! Efter lektionen hade jag lunch på skolan med Sofia. Innan jag var tvungen att ta tag i allt som var tvunget att bli fixat idag. Papper att lämna in här och där och skrivas ut, samtal till coach Owens i NY och plugg. Jag fick ändå gjort en hel del idag vilket var bra. Imorgon måste jag packa däremot inför NY! Jag fick reda på att jag inte får sova på campus för de har nya strikta regler nu så jag har fått ett hotellrum på ett hotell precis i närheten vilket inte är helt fel det heller. I övrigt ska jag mest bli visad runt på campus och få prata med en studievägledare osv. Det känns väldigt overkligt att jag åker på torsdag måste jag säga.

Cameron var förbi en stund men inte så länge för vi hade båda massa att göra ikväll. Han har däremot fått reda på att han börjar jobba nere i Newport den 24 maj! Två veckor! Sen åker jag hem till Sverige om tre veckor. Hjälp! Jag är inte redo. Nu är det bara så mycket annat också så det är svårt att förstå någonting och liknande. Men det är ett faktum att tiden går väldigt fort och att det inte är långt kvar.

10 maj - I hate when people waste with my time

2010-05-10T23:03:00.001-07:00

Nästsista måndagen jag behöver gå upp så tidigt men ändå var det så svårt. Engelskan nu förtiden bara består av att jag mår illa och har huvudvärk vilket är mindre kul. Vi var i våra grupper igen och jag är bara aldrig på humör för den där gruppen så det ska bli skönt att snart slippa det. Vi gick igenom inför vår final och jag trodde jag hade ganska bra kolla på vad jag ska skriva om men nu är jag bara väldigt förvirrad. Jag måste sätta mig och försöka få ihop den där uppsatsen.

På kommunikationen flumma vi bara och sedan prata vi om gårdagens historiska grej som hände ute på UCSB. Jag ville verkligen gå men det hela var på kvällen, efter bussarna slutat gå, ute på UCSB. Så jag kunde inte. De hade ett samtal genom broadcasting mellan studenter härifrån och studenter i Irak. Det var tydligen väldigt coolt och jag önska jag hade kunnat vara med där. Sedan skulle vi få tillbaka våra arbeten vi gjort för länge sen men då hade hon missat mitt arbete så jag skulle komma tillbaka vid tolv och få det då. Vid tolv kommer jag men hon har inte börjat läsa det. Så hon läser det då och jag får vänta. De tog henne tio minuter, för allt det jobb jag la ner på det, men jag fick väldigt mycket beröm för det och hon fråga om jag kan skicka över det till henne och ha som exempel för framtida klasser så dom kan se hur arbetet ska vara gjort. Det var kul att höra och jag fick som sagt 100 % på det.

Sedan gick jag till biblioteket för att skriva på min final för kommunikationen som ska in på måndag men jag åker ju till NY på torsdag så jag måste typ göra det innan jag åker. Jag fick däremot ganska lite gjort och var väldigt lätt störd. Jag har haft den här hemska huvudvärken och stressade känslan för länge nu. Det känns om jag går på socker och koffeinkickar hela tiden för att överleva. Dessutom äter jag väldigt dåligt och sover dåligt också. Jag vill bara att den här terminen ska vara slut nu! Snälla!

Jag kom hem sen för att senare skulle jag träffa Cameron för igår kväll fick han reda på allt om NY och ville höra mer om det idag så vi skulle ses efter att han jobbat klart. En och en halvtimma efter att han sa att han skulle sluta jobba hade han fortfarande inte hört av sig och jag var väldigt irriterad. Leigh fråga om jag ville med på gymmet och egentligen hade jag massa plugg men pallade inte och ville bara träna. Så jag hängde med och vi träna i en och en halv timma och det var precis vad jag behövde just då. Jag blir helt konstig av att inte träna. Dessutom hade jag en dålig dag överlag.

Han hade hört av sig när jag var på gymmet och sa att han hade spelat tennis efteråt men undra vad jag gjorde. Jag är så trött på folk som inte respekterar andra människors tid. Som att man ska sitta där och vänta på dom eller vad? Det var bara väldigt dålig tajmig också att pricka in och göra mig sur en dag som idag också. Dessutom är det hela NY resan snart och saker som måste fixas och sedan allt annat i skolan som måste bli klart nu så här i slutet. Pallar inte.

9 maj - Mother’s Day and Garage Sale

2010-05-09T21:07:00.001-07:00

Jag vet det är inte morsdag i Sverige idag men här är det de så, Happy Mother’s Day Mummy!

Jag och Emily vaknade när klockan ringde vid åtta för att vi skulle göra i ordning för vår garage sale men vi var så trötta båda två somna om och vaknade senare. Det var ju vår garage sale så vi kunde ju bestämma när den skulle börja, även om vi i annonsen sa nio. Vid elva hade vi fått ut alla våra saker i alla fall och vi fick inte sålt så mycket men en del. Jag fick nog sålt mest som hade minst. Mitt skrivbord, en jacka, ett par skor, en ryggsäck, och nästan min byrå. Byrån ska nog grannarna ha men dom köpte den bara inte idag. Så jag fick ihop lite pengar i alla fall för visa saker jag ändå hade tänkt slänga annars. Vid två var vi ganska trötta på det hela så vi packade ihop och nu ser vardagsrummet ut som en stor garage sale. Det får nog vara så i veckan för vi tänkte försöka igen nästa söndag igen för idag var nog inte riktigt en toppen dag eftersom det var Mother’s Day och allt.

Cameron kom över sen, sen däremot vilket irriterade mig eftersom det inte var första gången. Vi skulle ner på stranden men det hade börjat blåsa så mycket så vi tog istället bara en promenad på stranden vilket var mysigt. Vi sågs inte allt för länge men en stund. Det hela känns ganska konstigt för han vet ännu inte att jag åker till NY på torsdag men jag vet inte hur jag ska säga det eller om, när, hur. Det hela känns mer som att vi bara kommer ses de här veckorna som är kvar och sen gå vidare med våra liv på olika håll. Det är nog inte riktigt meant to be, tyvärr. Men det betyder ju inte att vi inte kan ha kul och ses ändå fram till dess även om det är ganska sorligt men i stort sätt mer ett faktum tyvärr.

Sofia kom förbi senare en sväng för hon var ändå på skolan. Lite tjejsnack och sedan skulle jag försöka börja plugga men det gick ju halvt, väldigt halvt. Jag är ganska trött på skolan över lag just nu och vill bara kunna ha fritid och göra precis vad jag vill när jag vill men jag får nog vänta ett lite tag till tills det händer.

8 maj - I great weekend day but I wish I was 21

2010-05-08T22:01:00.001-07:00

Jag vaknade med solskenet utanför fönster. Jag skulle prata lite med mamma på Skype men innan jag gick jag en långpromenad och gick förbi både min favorit park, favorit strand och favorit plats på skolan. Det blev en längre promenad än tänkt men det var precis vad jag behövde. Det är bara så jobbigt att veta att jag åker ifrån allt det här så väldigt snart. Jag läskar den här plasten och speciellt en dag som den här. Det hela känns väldigt overkligt att jag faktiskt har så lite tid kvar här.

Efter samtalet med mamma så gick jag ner på stranden för att sola med Sofia och hennes pojkvän. Jag hade massvis med solkräm eftersom jag redan är väldigt brun och har bränt mig på ryggen men jag tror jag klarade mig ganska bra idag utan att få för mycket färg. Det är bara skönt att få ligga där en stund i solen och höra vågorna slå in mot strandkanten och känna sanden mellan tårna.

Hannah var här i helgen från OC så jag och Sofia åkte ner Downtown för att träffa henne och gå ut och äta middag. Det var kul att se henne för det här kan vara typ sista gången jag faktiskt ser henne, även om jag inte hoppas det men det kan vara så. Vi åt på en japansk restaurang vilket inte var allt för gott men helt okej. Sedan skulle tjejerna ut på State men jag som inte är 21 än fick åka hem. Det är bara så töntigt med den här 21 års gränsen. Det är alldeles för gammalt. Jag blir 21 i sommar däremot så om jag börjar i NY så är det ju en enorm fördel för där behöver man vara 21 på ett annat sätt för att ha kul. Här finns collegefester överallt så att inte vara 21 är helt okej i vanliga fall men det är skillnad på andra ställen i landet.

Imorgon ska jag och Emily ha yard sale här klockan nio så vi måste upp tidigt och få ut allt och förhoppningsvis sålt så mycket som möjligt. Men om vi får sålt hälften är jag glad för det är så mycket skit bara men som vi vill bli av med.

7 maj - President Honor Roll Reception

2010-05-08T00:30:00.000-07:00

Imorse var jag och Sofia på President Honor Roll Reception, dvs. en mottagning för alla som har GPA 3.5/4.0 eller högre. Det var jätte fint väder och mycket folk. Vi fick vårt diplom och sedan efteråt var det lunch där.

Efteråt gick jag hem och fick städat undan lite och sedan tog jag en nap ute i solen. Jag var riktigt trött men ville ändå utnyttja det fina vädret. Jag har haft sådan huvudvärk det senast och varit ganska frustrerad och liknande och jag kände det fanns i stort sätt bara en lösning på det hela, en löprunda. Jag har inte sprungit på en vecka och jag sprang bara 30 minuter men det var vad jag behövde. Jag kände mig så mycket bättre efteråt. Jag vet att man ska ta två veckor helt ifrån löpningen men jag är bara så trött på alla regler och allt. Jag vill kunna göra det när jag vill och inte när jag måste eller liknande. Det var lite därför jag tappade det roliga med det, för det blev för mycket regler och då blev det inte kul längre. Jag vet jag borde vila längre för att kunna komma tillbaka efter min överträning men jag behövde löprundan idag.

Ikväll tog jag och Emily en promenad Downtown för kaffe. Det är alltid mysigt Dowtown på state St. Sedan blev det också Yoghurtland och en promenad tillbaka. Det var en mysig kväll i min stil även om det var fredag.

6 maj - This really hard week is finally over and a night up in the mountains

2010-05-08T00:23:00.001-07:00

Jag hade alltså prov på morgonen i statistiken, och det gick bra. Jag hoppas på att få nära på alla rätt för jag vet inte riktigt vad jag kan ha fått fel på. Däremot vet man aldrig för allt måste ställas upp utifrån hur han vill att uppgiften ska lösas. Jag kände mig ändå ganska säker på det hela vilket var skönt.

Efteråt kunde jag pusta ut att jag klarade av den här veckan. Två prov och tre inlämningar på en vecka, men jag lever! Däremot kände jag mig väldigt uppjagad ändå och väldigt stressad fasten jag inte borde. Jag åt lite lunch och sedan gick jag ner till State St. för att fixa en hel del saker och handla mat. Det var fint väder idag igen vilket var skönt. Just nu är värdet och allt här som paradiset! Underbart! Jag har solat lite varje dag och börjar bli riktigt brun faktiskt.

Nere på State fick jag köpt en helt klockren present till en klockren tjej och därför blev det en present till mig själv också. Sedan var jag inne på banken och fick fixat mitt konto så att jag slipper betala avgifter varje månad och dessutom frågade jag och fick tillbaka en del pengar jag har betalat vilket är toppen. Sedan blev det mathandling och en jobbig bussresa hem med allt för tunga kassar.

Jag skulle träffa Cameron på kvällen. Han kom över hit och vi åkte ner Downtown för att köpa kaffe för att hålla oss vakna eftersom vi båda var väldigt trötta. Kvällens date var en trip upp i begren för att kolla på stjärnorna och försöka se några stjärnfall. Jag hade inte tänkt att det skulle vara allt för seröst men det hade tydligen han. Så vi åkte världens kringligaste väg upp, ändå upp i bergen i en halvtimma. Bergen här är så höga och det är till och med snö på dom under vintern vilket förklarar hur högt vi faktiskt var. Jag var nästan glad att det var mörkt så jag slapp se hur brant kanten var precis efter vägen. Vi kom upp och det var helt öde och så långt ifrån civilisationen. Där uppe ifrån kunde vi se ändå ut till öarna och ändå ner till Ventura och över hela Santa Barbara. Det var väldigt vackert. Däremot var det så kallt där uppe och blåste så mycket bara för att vi var så högt upp. Vi låg där uppe och tittade upp mot himmelen på alla stjärnorna men även hur mysigt det än var så var det så kallt. Det var som att vara på skidsemester när fötterna typ domnar av kylan och man inte får någon cirkulationen i dom. Vi satt i bilen sen ett tag innan vi åkte ner tillbaka mot civilisationen igen. Väl tillbaka här såg vi en film inomhus i värmen. Det är kontigt att det kan vara sådan skillnad, här nere var det så varmt men där uppe så kallt.

5 maj - Cinco de Mayo with a lot of studying

2010-05-08T00:22:00.000-07:00

Jag kom upp på morgonen men inte mycket mer. Jag fick skrivit mitt prov i engelskan vilket gick helt okej men det är alltid svårt att säga med fria svars frågor. Sedan lämnade jag in mitt kommunikationsarbete på lektionen. I övrigt så pratade vi massa om volontärsarbeten och projekt man kan vara med i för att hjälpa andra människor. Vi såg en film om kriget i Kongo och på något sätt hade jag velat hjälpa till. Göra skillnad, någonstans. Det svåra är bara var. Det är så mycket man kan göra och om man ser allt så känns det oövervinneligt men alla kan göra skillnad. Jag hade verkligen velat göra det. Den här kursen har någon ändrat min inställning till det hela faktiskt, på ett bra sätt.

Sedan kom jag hem och var allt annat än pigg. Jag skrev min extra credit för kommunikationen och lämna in den. Sedan gick jag för att prata med min statistik lärare igen men han ändå ingen åsikt och ville inte disktera det hela. Jag var bara så arg efteråt men han är lärare så han bestämmer och jag är inte den som i vanliga fall blir ovän med en lärare för jag vet vad för konsekvenser det kan få. Det hela gör mig bara så arg för oavsett om jag är där den torsdagen så ändras inte mitt betyg hittills i kursen och jag missar inget. Så frustrerande!

Jag spenderade stora delar av resten av dagen på biblioteket och pluggade statistik inför provet imorgon. Jag ska försöka göra så bra som möjligt ifrån mig imorgon så jag höjer mig ännu mer i kursen så jag kan göra ännu sämre ifrån mig på vår final utan att det göra något.

Förresten, Happy Cinco de Mayo!

4 maj - Sometimes I’m wondering if some people actually just want to make other people’s life harder than necessary

2010-05-08T00:20:00.000-07:00

Jag hade statistik på morgonen och vi fick en uppdateringen om vad som kommer hända de här tre sista veckorna i kursen. Bland annat så skulle vi få våra grade printout med hur vi ligger till i kursen nästa torsdag, sista lektionen, dvs. när jag flyger till NY. Jag kom fram till honom efteråt och sa att jag inte kommer vara där men om jag kan komma och få den någon annan dag så att jag vet hundra att jag har mer än 100 % i kursen och slipper vår final. Surt säger han tillbaka att han inte kommer göra några undantag för mig och ge mig något i förtid och om jag ska missa sista lektionen, som endast består av att repetera inför vår final, så måste jag göra vår final! Han har dessutom sagt att man kan missa tre lektioner och att han inte bryr sig om det men helt plötsligt så var det så viktigt att jag skulle vara där sista dagen som jag ändå inte kommer ha någon nytta av ändå. Dessutom skulle jag kunna lägga ner den här kursen nu och få 100 % i kursen inför vår final. Det hela stör mig så och han gick bara därifrån sen och ville inte diskutera det mera. Jag kommer inte vara där den torsdagen så det ser ut som jag måste göra vår final. Jag vill inte! Det är bara helt sjukt, han seröst bara vill jävlas. Han var en av mina favorit lärare fram tills idag, nu seröst hatar jag honom. Visst jag kan förstfarande få ett B eller till och med C kanske på vår final och ändå få A i kursen och dessutom har jag ganska lätt för det men ändå. Det hela betyder att jag måste ha en sak till att göra och jag bara orkar inte. Det hela gjorde mig bara på så dåligt humör och så arg!

På kvällen plugga jag massa inför mitt prov i engelskan och skrev klart allt på mitt kommunikations arbete. Sedan kom Cameron förbi. Jag var tvungen att plugga men han stanna och höll mig sällskap ändå. Jag blev klar till slut i alla fall och kunde vara lite trevlig. Däremot var jag sjukt trött och somna i stort sätt innan han ens gick men det var kul att se honom.

3 maj - A sunny Monday and start of the last really busy week for this semester

2010-05-03T21:31:00.000-07:00

Jag somna allt för sent igår och hade allt för svårt att masa mig upp på morgonen. På engelskan gick vi igenom vad vi ska ha på provet på onsdag och jag är fortfarande väldigt osäker kring det hela. Det är ett prov på boken vi läst och temat i den och hon ställer alltid så specifika frågor vad gällande det så det finns typ bara rätt eller fel enligt henne. Det gör det hela ganska jobbigt.

På kommunikationen idag så hade vi en gästföreläsare. Hon skriver för massa kända tidningar och har varit med i det brittiska parlamentet men det hon skulle prata med oss om var folkmordet i Rwanda 1994. Det var så intressant och hemskt att höra om. Det hela fick mig till och med att vilja göra en insats för de drabbade och överlevande och också forska mer i området. Det är speciellt intressant eftersom det var ett folkmord som faktiskt hade kunnat stoppas om västvärlden inte har förnekat att det ägde rum när det hela startade. Det var en riktigt givande lektion.

Efteråt gick jag till biblioteket och skrev i stort sätt hela utkastet till mitt kommunikationsarbete som ska in på onsdag. Väl hemma sen senare gjorde ag faktiskt klart det vilket var bra för imorgon måste jag göra engelskan hela dagen inför provet på onsdag.

Jag var nere på träningen idag för att lämna in mitt sista goal-sheet för säsongen. Det var tråkigt att inte få vara med på träningen men ändå väldigt skönt. I stort sätt vill jag bara vara där för att vara med laget, inte för att träna. Jag känner mig så slö som inte tränar nu men ändå har det bara gått två dagar sen jag sprang. Jag tror jag ska håll uppe ett tag eller i alla fall veckan ut för jag behöver tiden till annat och dessutom behöver mina ben vila och jag behöver få tillbaka motivationen. Det tråkiga är att jag nu inte kommer se tjejerna lika mycket.

Det var riktigt fint väder idag också och jag var ute och sola en stund men då inte baksidan som fortfarande gör ont och är så solbränd. Det ska nog bli lite kallare i veckan framöver så jag fick ändå försöka passa på idag.

2 maj - Even if I was sitting in the library writing a damn research paper I could not be happier

2010-05-03T00:21:00.000-07:00

Imorse vaknade jag efter ännu en ganska lång natts sömn. Jag ville utnyttja dagen så gott det gick så jag gick iväg till skolan och låg ute i solen och pluggade. Jag hade massvis att göra inför veckan som kommer: två prov, två uppsatser och ett quiz. Jag fick gjort en del där ute i skolan och gick sedan bara hem och åt lite snabbt innan jag gick iväg till biblioteket och pluggade för att vara mer effektiv, vilket faktiskt funkade ganska bra. Jag fick skrivit klart hela mitt research paper så imorgon kan jag lämna in det. Fasten jag satt ensam i biblioteket och skrev på ett väldigt frustande lång arbete så var jag ändå väldigt glad. Det är nästan jobbigt, jag vill inte vara så glad och jag försvinner bort i tankarna för mycket. Cameron lova komma förbi senare när han skulle Downtown för att köpa med sig kaffe till mig om jag behövde för att jag skulle kunna plugga. Däremot blev det för sent för att jag skulle känna att jag ville ha kaffe, svårt att somna har jag redan. Men han kom förbi en stund och sa hej bara innan jag fick fortsätta pluggandet igen. Jag har ändå fått gjort en hel del idag vilket är skönt även om det är en hel del kvar.

Jag låg inte ut i solen länge men jag låg bara på mage utan solkräm och att jag aldrig lär mig. Självklart är jag jätte röd och bränd på hela ryggen nu.

1 maj - The last chapter of this time is just getting started

2010-05-01T23:50:00.000-07:00

Jag vaknade jag hade sovit elva timmar. När det hände senast vet jag inte ens. Jag var trött så enkelt kan vi sammanfatta det. Jag fick gjort lite på morgonen innan Sofia kom hit vid tolv och vi gick ner på stranden. Det var en sådan där sommar dag och jag var bara så lycklig. Både på grund av att jag var pigg, vädret var bra, jag skulle få en beach dag med Sofia och också lite på grund av att en sten hade fallit från mina axlar. Nu behövde jag inte tänka på löpningen något mera, att vaderna var så stela så jag knappt kunde gå idag spelade ingen roll.

Vi gick ner till stranden och solade. Det började tyvärr blåsa väldigt mycket efter ett tag och det var sand exakt överallt. Så vi fick flytta upp på gräset istället men det var helt okej ändå. Sedan kom Cameron förbi och höll oss sällskap. Han och hans kompisar hade en barbecue för en kompis som precis hade fyllt år precis på samma gata som jag bor. Så sedan gick vi alla dit upp när vinden började ta i allt för mycket. Jag fick träffa alla hans kompisar och vi hade riktigt kul. Det är alltid kontigt att festa på dagen men ändå ganska kul. Jag kände mig halvklädd för det hela som precis kom från stranden men så var det. Vi stannade längre än tänkte och när Sofia hade lämnat oss ett tag innan gick jag också tillbaka hem. Cameron hängde med en stund innan han gick tillbaka dit igen. Tanken var att festen skulle hålla på under kvällen också men alla var för trötta för det så det blev inget. Det var däremot en väldigt bra dag.

Jag fick däremot ingenting gjort av vad jag borde inför den sista riktigt viktiga veckan i skolan. Jag har insett att jag har så mycket att göra i veckan och hur det hela ska gå ihop vet jag inte. Jag har haft helt andra saker i tankarna än skolarbete det senast men imorgon Måste jag göra massor om jag ska klara det här och inte falla på mållinjen, speciellt i engelskan. Det får bli effektivt och bra imorgon, så enkelt är det!

30 april - The last day of this track season and this month

2010-05-01T23:23:00.001-07:00

Jag var väldigt nervös på morgonen och idag var det alltså sista dagen på säsongen och dessutom en månad kvar tills jag flyger hem till Sverige igen. Jag visste exakt vad jag skulle göra idag för att få det skulle bli en bra dag men att faktiskt genomföra det skulle inte bli lika lätt.

Vi tog bussen ner till Moorpark College, en och en halvtimma söder ut. Det var riktigt varmt och fint väder idag och dagen började med att det var helt vindstilla vilket lovade gott. Många, typ alla, gjorde väldigt bra ifrån sig idag. Många säsongsbästa och personbästa vilket var kul. Vad som hände med Alex vet jag inte, för hur hon faktiskt kunde springa sitt 1500m lopp 15 sekunder snabbare än hennes PR från förra veckan är helt sjukt! Hon till och med kvalificerade sig vidare till SoCal. Jag var väldigt glad för hennes skull. Erika gjorde också väldigt bra ifrån sig i 3000m hinder. Det var en bra dag för laget.

Jag och Samantha hade som sagt vårt 5000m lopp sent som vanligt. Efter en lång väntan var det ändå dags för uppvärmning. Uppvärmningen kändes oroväckande dåligt, för mina vader var så stela och väldigt hårda och ömma redan innan jag fått på mig tävlingsskorna. Jag skulle ändå hålla mig till planen och försöka springa ner mot 19:30 för det skulle få bära eller brista helt enkelt. Till slut stod vi på startlinjen, alla 40 startande. Det hade börjat blåsa mer vilket inte var till någon fördel. Det var fortfarande varmt däremot vilket var ganska bra. Startskottet gick och första varvet gick på 91 och andra 93, 94, 95, och sen gick det bara utför. Vaderna var väldigt stela och bene var tunga och hur mycket jag än försökte gick det inte. Jag insåg hur mycket jag hatar det här loppet, speciellt när benen känns så här. Jag vet seriöst inte om jag gillar 5 km på bana. Cross Country är helt okej men bana, det är så tufft. I alla tillbaka till loppet, de första tre varven var okej och då hade jag också någon att springa med. Sedan kom jag i ingenmansland. Surprise! Har jag gjort det någon annan gång under säsongen eller så, typ alla gånger. Det är ganska komiskt att jag sprang typ 9 varv av 12,5 varv helt själv med nästan tjej 30 meter framför mig och nästa tjej bakom mig 50 meter bakom när det var 40 tjejer på startlinjen. Mina varv blev bara långsammare och långsammare och jag fick inse att det hela inte skulle sluta som jag hade velat men jag gjorde så gott jag kunde och gav inte upp. Tiden jag fick är inget jag ens vill nämna men nu är säsongen slut. Det var tråkigt att det hela sluta som det sluta men på något sätt är det skönt att det är över.

Det var ganska sorligt att det är över nu. Sista tävlingen och loppet för SBCC. Det är tråkigt också på något sätt att jag gjorde så dåligt ifrån mig när alla andra gjorde väldigt bra ifrån sig. Vi kom tillbaka väldigt, väldigt sent och jag sov i stort sätt hela bussresan hem. Sedan skulle vi ha ett track party som vanligt med superhjältetema. Många skulle gå men jag var så trött men sa ändå att jag skulle försöka ta mig dit. Det var däremot inte genomförbart när jag knappt kunde hålla ögonen öppna när jag duscha. Jag tror aldrig jag har varit så trött så jag fick pratat med tjejerna och sagt att jag var alldeles för trött för att festa. Cameron var hos en kompis som bor i området men jag orkade inte ens ta mig dit för en stund. Istället stupa jag i säng och somna på en gång.

29 april - Finally when pieces starting to falling into the right place it is the worst timing ever

2010-04-30T10:14:00.001-07:00

Imorse kom Cameron förbi på morgonen och vi åkte upp till Starbucks och hade kaffe innan min lektion. Vi hann inte ses så länge men ett tag i alla fall innan han släppt av mig vid skolan igen, och körde hela vägen tillbaka till Carp.

På statistiken fick vi tillbaka våra quiz som jag förvånansvärt fick 14/16 på. Till slut kom vi fram till att han hade rättat fel så jag skulle haft alla rätt. Däremot fick jag inga fler poäng för han ville inte ge mig det. ”Du har redan för bra i den här kursen för att ens behöva dom där poängen så jag tänker inte ge dom till dig”, säger han på ett skämtsamt sätt. Visst men ändå. Vi hade ett nytt quiz idag som gick bra.

Benen kändes bättre idag på träningen vilket var en lättnad även om vi inte ska överdriva om hur lätta benen kändes. Det var bättre än igår kan vi ju konstatera i alla fall. 93 är det magiska numret. 93 varv och jag klarar säsongens mål men jag vet inte. Vi får se. Efteråt stretcha jag i hundra år och gjorde till och med ice-bath för en sista gång. Det ska förhoppningsvis hjälpa något mera. Idag var första gången jag faktiskt började inse: det här är min sista träning, imorgon är mitt sista lopp, jag är jätte nervös och det här är ju sorligt. Jag hoppas på imorgon men jag måste hålla nerver och koncentrationen på topp. Jag vill avsluta den här säsongen bra däremot. Håll alla tummar ni har, 4:50pm PST då går startskottet. Så mycket som jag ville säsongen skulle vara över, så lite vill jag att den ska vara över nu. Benen är trötta men jag hatar avslut. Speciellt när det inte kommer tillbaka igen.

Väl hemma igen så gjorde jag klart inför imorgon och åt och liknande men jag mest flumma runt. Cameron kom förbi sen efter hans lektion var över, och vi såg en film även om jag borde pluggat men jag tror inte ens jag hade kunnat få något gjort ändå. Det var jätte mysigt att ha honom här igen. Det tråkiga är när saker börjar fall på plats när tajmingen är så otroligt dålig. Fruktansvärd dålig!

28 april - I am scared I do not even know if I want to do this anymore

2010-04-28T21:30:00.002-07:00

Okej så jag var super trött på morgonen men solen sken idag och det var lite varmare vilket alltid är ett plus. På engelskan analyserade vi texter och på kommunikationen gjorde vi inte så mycket men det var ganska intressant ändå. Jag har insett att även om kursen är ganska flummig gillar jag den och tror att den har varit nyttig för mig. Dessutom prata vi om vad vi har kvar i kursen och då insåg jag hur lite det faktiskt är kvar. Två riktiga skolveckor och finals week. Det kommer gå så fort men det är en hel del kvar att göra innan man är där.

Det jag befarade hände, mina vader var så stela idag. Jag visste det och jag är osäker på om jag faktiskt ska kunna återhämta mig tillräckligt innan fredag. Två dagar! Jag är tveksam. Vi hade en lugn 30 min runda men det kändes ändå bra i benen. Efteråt hade vi massa dumma nedvarvnings övningar vilket jag inte förstår logiken i. Jag sa att mina vader var väldigt stela och gjorde seriöst ont men det fick jag ingen bra respons på alls. Jag förstår bara inte vad han vill. Det här är min sista tävling varför måste jag köra så mycket då speciellt när jag gjorde mindre än det här förra veckan. Vi får se vad det kommer bli av det här alltså. På något sätt vill jag bara avsluta säsongen nu och slippa göra ett sista lopp med en väldigt dålig tid. Visst finns chansen fortfarande att jag kan prestera men jag börjar tvivla mer och mer speciellt efter hur jag kände mig idag, två dagar innan tävlingen. Dom andra tjejerna skulle på yoga ikväll för att se om det skulle hjälpa men jag vågade inte chansa på att göra det så här inför tävlingen när jag aldrig gjort det innan. Om det hade varit en vanlig tävling men inte sista. Det kanske hade hjälpt men jag vågade inte chansa på att sträcka mig eller få träningsvärk på något dumt ställe. Jag tror inte jag klarar mer smärta än så här just nu.

Nu har jag gjorde klart alla läxor för veckan vilket är skönt. Däremot har jag massa tills nästa vecka som jag borde börja på nu så jag slipper ha allt över helgen. Jag är däremot ganska seg så vi får se hur det blir med det.

27 april - I actually had stopped believe things like that actually happened these days but apparently they do

2010-04-28T21:24:00.001-07:00

Idag hade jag statistik på morgonen där vi fick våra uppdatering om våra betyg för tillfället. Jag räknade på det och jag kan nog hoppa över allt som kommer nu i kursen om jag får bra på quizet vi hade förra veckan och det vi ska ha på torsdag och hamna på 100,7 %. Dvs. över 100 % behöver jag inte göra vår final. Så jag kanske kan få ett A i kursen redan nästa vecka men jag måste extra kolla med honom så jag slipper göra sista provet och quizen och vår final och få ett A ändå. Jag vet inte om han kanske vill att jag gör testerna ändå för att få hoppa över final men jag vet inte. Jag måste kolla det nästa vecka. Det hade varit väldigt skönt att redan avsluta kursen nu, kan jag ju säga.

På träningen idag så hade vi 1200, 800, 400*2 på bana. Jag har inte haft ett banpass på flera veckor och ingen workout i något nämnvärt tempo alls på det senaste så jag var ganska rädd för att det här skulle ta död på mig. Jag kan först grejen att jag borde göra något i race liknande workout men jag vet inte jag var ganska skeptiskt till tempot jag skulle hålla och allt jag skulle göra med det lilla jag gjorde förra veckan. Första 1200ingen gick okej totalt men jag var helt ute och cykla med varvstiderna. Jag kände mig så off och hade ingen känsla för tempo alls. Det var lite därför jag skulle göra passet också. Jag kände att workouten slet ganska bra på mig och speicellt mina vader. Det hela gör mig väldigt orolig för hur lång tid det ska ta och återhämta mig från det här. Jag gjorde ice-bath och stretcha en massa efteråt. Vi får se, jag hoppas det inte kommer ge några större konsekvenser. Hoppas!

Eter träningen gick jag till biblioteket och fick hjälp med mitt research paper som jag tyckte ändå var helt okej men jag fick en del jag måste ändra på. Sen kom jag hem, jätte hungrig och väldigt trött. Jag hade inte så mycket tid på mig att pusta ut däremot för jag skulle träffa Cameron. Han kom och hämta upp mig och utan att jag hade tänkt på det insåg jag att vi faktiskt skulle på en date. Händer sådant nu förtiden på riktigt? Att killar faktiskt bjuder ut en tjej? Tydligen. Han hade planerat hela kvällen och vi gick till en jätte mysig restaurang Downtown och åt. Sedan åkte vi tillbaka hit och kolla på film. Det var för en gång skull kul att se att det faktiskt finns sådana här killar för dom växer inte på träd, inte här i alla fall.

26 april - I start to getting to comfortable with calling this my home when I only have five weeks left here

2010-04-26T19:20:00.000-07:00

Jag kom upp imorse och gick utanför dörren och möttes av världens dimma. I vanliga fall när det är dimmigt blir det alltid väldigt varmt senare så jag hade shorts på mig bara vilket jag senare ångrade för varmare blev det inte. På morgonen var det så dimmigt att det kändes som att det regnade för att det var så fuktigt.

På engelskan hade vi respons lektion på våra papers. Jag hade inte nästan helt klart utkast så tyvärr får man inte mycket respons då. Jag hatar egentligen att få respons från andra i klassen när man inte är på samma nivå. De kan inte riktigt ge någon bra kritik eller tips vilket gör att det känns ganska onödigt. Jag försöker däremot alltid ge konstruktiv kritik som man faktiskt kan göra något åt för jag vet hur mycket det själv ger.

På kommunikationen så hade vi diskussion om lördagens event. Tydligen hade i stort sätt inge dykt upp och det hela blev mer eller mindre ett fiasko. Jag är glad att jag inte gick och fick gjort mina timmar innan i veckan. För jag hade känt att det hade varit sådant slöseri med tid. Så lektionen för min del var ganska ointressant. Vi ska skriva ett paper om projektet som ska in på måndag men det blir ett ganska lätt, ordbajs paper med varken rätt eller fel och bara tankar och idéer i stort sätt. Vilket jag är ganska bra på så jag är inte så orolig för det.

Jag fick en paus och fika med Sofia idag. Det var kul att se henne som vanligt och få prata ut om allt med henne vad som händer för tillfället i våra liv. Hon ska stanna här i sommar och nästa år också nu. Det känns så konstigt att hon ska vara här och inte jag. Dessutom börjar jag bli för bekväm med att säga att Santa Barbara är mitt hem när jag ska åka härifrån om fem veckor. Fem veckor!

På träningen idag hade jag väldigt stela ben. Jag blev också ganska förvånad när jag fick reda på att jag ska köra samma workouts som alla andra. Så denna vecka kommer typ bli jobbigare än förra och jag tävlar för sista gången på säsongen på fredag vilket inte riktigt känns logiskt. Vi hade 45 min idag plus alla övningar efteråt vilket jag inte riktigt förstår varför. Coach var däremot på dåligt humör så det var inte riktigt någon idé att diskutera det kändes det som. Imorgon har vi ett banpass som jag redan nu är väldigt rädd för. Jag undrar verkligen hur den här veckan och loppet på fredag ska gå. Jag måste börja fokusera på allvar inför loppet nu om jag ska sluta säsongen med ett bra lopp!

25 april - The longest Sunday

2010-04-25T22:42:00.000-07:00

Jag gick upp ganska tidigt ändå och det har varit en väldigt lång dag som i stort sätt bara bestod av skrivande på mitt research paper. Jag skulle träffa Cameron idag men det får bli i veckan istället för jag hann inte med det idag. Jag hann bli klar med alla åtta sidorna nu ikväll så det var skönt att få det klart för det ska in imorgon. Nu är jag helt slut och måste få lite sömn för att orka med veckan som kommer. Det blir mycket som händer. Jag och Emily har bara flummat runt totalt idag och det har varit en lång dag som faktiskt äntligen är över.

24 april – An interesting “freshman night” out in IV

2010-04-25T22:21:00.001-07:00

Idag var kval dag för alla förutom mig i stort sätt. Tävlingen var nere i Ventura och jag hade planer på att åka med men jag gjorde ändå inte det för jag hade en hel del att göra och det skulle bli en väldigt lång dag där nere. Efter att ha haft lite Skype samtal är jag glad att jag bestämde mig för att inte åka med på tävlingen för jag insåg hur mycket det var jag behövde få gjort den här helgen och nu snart. Jag kom på att jag bara hade en vecka på mig att betala depositionen för skolavgiften för skolan i NY och de skulle skickas med brev och nu pratar vi USA inte Sverige. Där det tar minst 3 dagar att skicka något men mer troligt typ en vecka. Panik! Dessutom hade jag inga pengar. Jag och Emily satt här hemma och hade båda två panikångest för allt vi var tvungna att göra men till slut fick vi båda rett ut en hel del som tur var. Jag fick postat mitt och börjat skriva på mitt research paper som ska in ett färdigt utkast på måndag.

På kvällen skulle jag med alla track människor och festa. Efter mycket om och men blev det bestämt att vi skulle till IV. Först träffades och Emelie och Alex och skulle sedan få skjuts ut med Carina men når hon kommer så får alla inte plats helt plötsligt och det var massa strul. Som tur var skulle Erika också köra ut så det löste sig men det var när att jag vände där och hoppade över det. Alla kom iväg och ut till IV och vi var först hos Paige och sen gick vi vidare på någon Waterpolo fest. Det var kul men slutade så tidigt som vanligt. Istället blev det en freshman kväll i IV när vi mest gick omkring vilket jag inte gjort på så länge. Typ över ett år. För jag hatar det men det var inte allt så farligt den här kvällen ändå. Dessutom träffa jag Cameron en kille i tennis laget där ute som ville ha med mig vidare men jag ville inte lämna alla. Vi skulle höras på söndag däremot. Vid två åkte vi tillbaka Downtown efter en lång kväll men ganska bra kväll ändå. Det var ne kul och intressant natt.

23 april - So the ticket is booked and I am going to New York!

2010-04-23T22:38:00.001-07:00

Fredag, äntligen! Jag fick ett telefonsamtal från min blivande tränare (troligen, förhoppningsvis) och han ville extra kolla med mig så han kunde boka och köpa biljetten för mig till NY så jag kan komma och hälsa på. Självklart, allt är extra checkat och nu är biljetten också köpte! Jag ska till New York. Det blir däremot en väldigt kort visit men det kommer vara värt det ändå. Enligt NCAA (idrottsdivisionen skollaget är med i) regler så kan jag inte vara på campus mer än 48 timmar vilket gör att flygresan måste planeras in så jag inte överstiger de timmarna. Jag kommer flyga från Santa Barbara under dagen torsdagen den 13 maj och mellanlanda i Salt Lake City och sedan vara i NY sent den kvällen. Sedan har jag hela fredagen där och åker hem tidigt på lördagen den 15 maj. Jag ska bo hos en av tjejerna på campus och hon ska visa mig runt osv. Det ska bli så kul att se skolan på riktigt och få en bättre inblick i skolan och allt.

I övrigt så har jag börjat skrivit på mitt 6-8 sidigt research paper som ska in på måndag. Jag behöver lägga mer tid i helgen på det här vilket är ganska segt. Jag hatar att ha saker tills på måndagar! Träningen idag var helt okej. Alla andra hade pre meet dag eftersom alla kvalar imorgon till finalerna nästa helg i vårt distrikt. Jag behöver som sagt inte kvala eftersom 5 km inte har kval. Jag och Samantha hade vanligt lugnt pass och benen kändes helt okej.

22 april – So I guess I am going to NY, or at least to visit!

2010-04-22T21:46:00.000-07:00

Jag fick tillbaka mitt statistik prov idag, 92 % fick jag och jag hade massa slarvfel. De jag var osäker på hade jag fått rätt på men missat sådant jag kan. Det är ganska segt för nu måste jag kanske göra sista provet ändå. Vi hade quiz sen som gick helt okej tror jag, vilket var skönt.

Jag hade ingen träning idag för som vi hade bestämt innan skulle jag ta idag off. Dessutom var vädret inte bra idag heller så jag slapp sitta där för COMM. Det gjorde att jag fick tid för massa andra viktiga saker som behövdes fixas och kollas upp. För jag fick mail från tränare på skolan i NY och skolan kan betala en flygbiljett över till NY så jag kan hälsa på! Så det blir mellan den 13-15 maj! Biljetten bokar han nu imorgon förhoppningsvis så det är kul. Jag ser verkligen fram emot det, det ska bli kul att se skolan på riktigt och se vad det är jag ger mig in på. Därför var jag tvungen att kolla upp massa saker innan så jag verkligen kunde åka dom dagarna. Först kolla jag så jag inte behöver vara med stipendieutdelningen om jag får något vilket är den helgen. Dessutom är det Southern California Championship den helgen så jag gick förbi min tränare och prata om mina chanser att gå vidare. Men som jag redan visste är det bli typ omöjligt att gå vidare dit för så måste jag flyga fram nästa helg och springa på 18:30 kanske om det ens räcker. Så det hela går att åka den helge vilket är skönt. Det är helgen precis innan finals week. Jag ser verkligen fram emot att få åka! Och att resan och boendet blir betalt är dessutom ett plus.

Under min runda på campus mellan olika byggnader gick jag också förbi international student office för att se om min advisor hade någon tid idag och prata med mig. Det hade hon vilket var bra. Jag ville kolla upp möjligheterna att stanna kvar här och jobba och hur det fungerade. Hon berätta om att jag kan få tillåtelse att stanna ett år och jobba men inom min major i sådan fall och jag måste fylla i ansökningar och skicka in. Det verkade inte allt för komplicerat bara det att det tar tid. Ansökningen borde redan varit skickad men vi hade kunnat fixa det ändå sa hon men de måste göras i nästa vecka i sådana fall. Så det är väldigt otroligt att jag gör men jag ville kolla möjligheterna att göra det.

Väl hemma har jag lagat mat och lagat mat. Det blev en sådan eftermiddag när jag lagade massa olika rätter som jag sedan kan frysa. Så nu har jag färdiglagad mat för ett bra tag fram över. Jag och Sofia skulle göra något idag med hennes pojkvän och hans kompisar men det blev tyvärr inte av. Det får bli en annan kväll. Istället blev det en lugn kväll.

21 april - Is that REALLY your natural hair color?!? You have the hair color of a 5 years old!!! I'm so jealous!

2010-04-21T21:48:00.001-07:00

Imorse hade jag engelska och inget mer med det. Kommunikationen var som vanligt, vår lärare pratade på om sitt liv under halva lektionen och om lördag hur allt ska gå till. Efteråt skulle jag sitta vid ett bord för Kommunikationen för att få ihop mina timmar. Jag stressa över där och ingen var där. Vädret var riktigt dåligt idag men det regna inte. Det blåste däremot jätte mycket, typ storm. Sen var det bara max 12 grader idag så jag gick tillbaka över hela campus igen och prata med min lärare och vi ställde in det på grund av värdet. Så istället så ska jag göra det imorgon, om värdet tillåter. Värdet idag har nog varit det kallaste jag någonsin upplevt här i Santa Barbara, i alla fall bland top fem dagarna.

Så istället fick jag lite tid hemma innan träningen vilket var skönt. Jag fick äntligen svart på dumma mail som legat i inkorgen allt för länge och städat upp på rummet och sådant man inte hinner annars. På träningen idag så hade jag mitt första ”tuffa” pass sen förra tisdagen. Det var däremot uppvärmning, tröskelträning 3*5 min och nedjoggning. Jag slapp ha GPS klockan och tempot visat och skulle bara köra på känsla. Det kändes faktiskt riktigt bra, vilket var en enorm lättnad! Jag var så mycket mer positivt efter dagens pass än jag varit så väldigt länge efter träningen. Imorgon är jag ledig från löpning däremot, vilket var planen. Jag känner jag hade kunnat springa men jag kör enligt planen nu.

Efter träningen skyndade jag mig hem och duscha och åt och promenerad sedan ner för att klippa mig. När jag satte mig ner så kom som vanligt fråga: ”Är det din naturliga hårfärg?” Ja. ”Nej det kan det bara inte vara. Seröst Nej, vad gör du med det? ingenting?” Hon var så fascinerad av mitt hår att hon ville visa det för alla på hela salongen så där satt jag som ett annat fån. Hon sa att mitt hår ser ut som en 5 årings hår, men att jag ska ta det som en komplimang för det är så alla vill blondera sitt hår. Dessutom fråga hon hur gammal jag var för det är så sällan man ser någon med så blont hår över 16 år. Hon tala också om för mig att min hårfärg är mer ovanlig (mindre vanlig) än rött hår, bara 2 % har så blont hår på riktigt. Hon sa också att om jag någonsin ens tänker tanken på att färga mitt hår kommer hon döda mig. Hon klippt mitt hår och det blev riktigt bra. Jag är jätte nöjd. Det ser så fräscht ut just nu. Hon klippt upp det lite mer men inte mycket och toppade det en hel del. Nu ser det så friskt och fint ut. Jag älskar gå och klippa mig och undrar egentligen varför jag inte gör det mer ofta.

20 april - You need to look more closely to see the true signs

2010-04-20T21:59:00.001-07:00

Imorse fick jag pratar med pappa mera om NY och pratat om hur det hela verkar. Vi kom väl inte fram till så mycket mer än vi redan gjort men det var skönt att överlägga det hela igen. Jag behöver fundera och överlägga det här mer än en gång. På utsidan kanske det ser ut som jag är lugn just nu men mina tankar bara kretsar kring det här och allt annat kallat Framtid, med stort F. Jag kollade idag när jag får reda på om jag får några stipendier från SBCC och jag får vänta ett tag till innan jag får besked om det, hon sa början av maj.

På statistiken skulle vi få tillbaka provet från förra veckan och massa andra saker vi gjort men lärare var sjuk! Det jag har gjort de senaste veckorna som jag ännu inte fått tillbaka är ganska av görande för mig i kursen och kan göra att jag slipper göra en hel del jobb om jag gjort bra ifrån mig så det var ganska typiskt att han inte var där. Vi slutade tidigare däremot eftersom vi bara gick igenom en ny del idag.

På träningen idag så gick det helt okej, ännu ett lugnt pass. Som jag sa till min tränare, det känns inte som jag flyger fram men jag är inte så seg så att benen inte vill gå framåt överhuvudtaget. Så jag ska väl säga att det känns helt okej nu. Det regnade imorse men på träningen sken faktiskt solen även om det var blåsigt och lite kyligt.

Ikväll har jag gjort resten av veckan läxor i stort sätt vilket känns skönt att det är gjort. Imorgon händer mycket. Lektion, lektion, tre timmars promotion för lördag för COMM, träning, sen klippa mig. Däremot ska det regna imorgon vilket kommer göra saker mer komplicerade men det löser sig nog.

Jag har insett det är inte långt kvar på den här terminen, på den här perioden i mitt liv, på min tid i SB, det här kapitlet i mitt liv börjar gå mot sitt slut. Det är väldigt delade känslor kring det. Det är ledsamt, spännande, tråkigt, utmanande, hemskt, osv. Men allt har ett slut, och ett slut är början på något nytt.

19 april - I hope for a better week this week but it seems like I have to make some big and hard decisions

2010-04-19T21:34:00.002-07:00

Imorse fick jag ett positivt besked, jag mailade och bad m mer pengar och längre skolavgift och faktiskt fick det. Det är däremot precis på gränsen för vad som kan gå att genomföra. Det hela gjorde ju inte det här lättare. Det är positivt men ändå inte fullt så mycket som jag behöver men det kan ändå gå med lite vilja men frågan är hur mycket det är värt. Jag har varit helt upptagen med att tänka på den här hela dagen. Egentligen är det sjukt att jag får stipendier för 130 000SEK/år och att det ändå inte ska räcka. Någon vill faktiskt satsa så mycket pengar på mig vilket är sjukt, men det är ännu mer sjukt att det behövs mera för att jag nog ska klara det. Det känns som några stora beslut måste fattas den här veckan. Det är skrämmande faktiskt.

Imorse gick jag till engelskan och vi hade vårat grupprat om vår bok vi läser och min grupp bara får mig att vilja skrika. Seriöst säg inte att du kan göra en uppgift och sen bara göra hälften så vi får göra den på lektionen och göra allt halvdant. Dessutom så sega och trögfattade, jag är så trött på dumma människor. Då önskar jag att jag gick med mer serösa och smarta människor.

På COMM hade vi en vikarie och fick gå tidigare. Vi höll på med våra projekt vilket inte var så mycket att göra på. Däremot satt jag på campus mellan 11-2.00 för att få ihop timmar eftersom jag inte ska vara där på lördagens projektdag. Det var extremt långtråkigt och jag sov mig igenom mina tre timmar med mina två andra klasskompisar. Som tur var blev jag underhållen ett tag av Sofia och Freddy. Det hjälpte alltid lite. Jag fick i alla fall ihop tre timmar och nu har jag bara ett likadant pass på onsdag sen har jag fixat det.

På träningen idag hade alla tuffa pass och jag sprang bara lugnt 30 minuter, det kändes knappt som jag träna jämfört med dom andra. Men så kommer det bli de för resten av säsongen. Det kändes lite halv knepigt i benen efter att inte sprungit sen i torsdag men viljan och inställningen var bättre idag vilket ändå känns som det viktigaste. Min tränare tror på att det här kan funka och många göra så här i slutet av säsongen. Vi får bara hoppas det funkar för mig. Min vecka kommer bli väldigt lätt i alla fall och nästa med upp till nästa lördags tävling. Jag måste nu bara börja fokusera mentalt på loppet som kommer upp. Jag vet att jag kan om jag vill och jag ska försöka få tillbaka den inställningen och göra det bästa av den här säsongen. Everything is possible if you believe in yourself, right?

Nu ikväll har jag bara suttit med miniräknare och min dator och försökt få miljoner uppgifter att gå ihop från CSN, skolan och allt och mailat runt, för att räkna på om det hela kan gå ihop med NY eller inte. Det hela gjorde mig inte mer klok, eller klok kanske och mer insatt i siffrorna men det gjorde inte beslutet lättare. Vi får se. Nu borde jag försöka plugga lite för det vanliga livet fortsätter ju ändå.

18 april - I have spent a lot of money on myself this weekend but I think I need and deserve that

2010-04-18T22:02:00.001-07:00

Imorse fick jag pratat lite halvt med mamma på Skype eftersom det bröts hela tiden. Det var fint väder idag igen så jag försökte ta vara på vädret och dagen och gick ner till State St för lite ärenden och plugg. Emily hängde med också. Det var ännu en bra dag. Jag satt i solen med en kaffe och plugga engelska. Jag fick köpt en rolling grej för att massera ut mina vader och sedan blev det en runda inne på Forever21 och för mycket shopping. Jag har lagt ut en hel del pengar den här helgen på mig själv men jag tycker jag behöver det och framförallt förtjänar det. Det blev till och med en lång klänning. Jag som trodde jag var för kort för att ha det men den var jätte snygg och helt lagom. Den kommer bli snygg i sommar. Dessutom ett linne, underkläder och en tröja. Jag hade kunnat shoppa massa mera men jag fick hejda mig lite.

Nu ikväll gav jag NY en sista chans. Jag mailade en sista gång med ett försök att få hjälp och mer pengar men om det inte går så är det inte meant to be.

Imorgon är en väldigt hektisk och stressig dag så jag hoppas det kommer gå bra.

17 april - Just learned that it is not enough to just buy sunscreen you need to put in too, to not get burned!

2010-04-17T22:29:00.001-07:00

Idag var det alltså Beach-Day med Sofia som gällde! Det var halvklart/mulet så jag var lite skeptisk men vi packade ihop våra grejer och begav oss ner till Hendry’s Beach nere vid Hope Ranch. Det klarnade aldrig upp men det gjorde ingenting alls för det var helt lagom varmt. Dessutom var det soligt men bara lite disigt. Det är nästan bättre så ibland så man slipper stekvärme. Det blev en heldag på stranden med lunch och allt. Jag fick läst i min bok och tagit en tupplur och vi bara hade det bra. Dessutom såg vi massvis med delfiner idag. Jag tror verkligen det är säsong för det nu så vi bestämde att vi så snart som möjligt ska försöka åka på valsafari och försöka se valar och delfiner där ute för det finns många, tror det eller ej. Det hade varit riktigt kul! Senare kom också Sofias pojkvän och hans kompisar förbi som jag då fick träffa för första gången. Kul för henne alltså, en toppen kille till en toppen tjej!

Jag och Sofia skulle vara med killarna och festa på kvällen men planen var att de alla skulle ut sen. För en annan som inte är stor nog i det här landet så skulle jag bara få vara med och förfesta vilket inte riktigt är så jätte kul. Så jag stanna hemma istället men glad ändå för jag hade en toppendag med Sofia ändå! Alla andra ville däremot ut idag också, förutom jag. Min telefon har pipit i ett med sms och frågor om jag ska ut men nej inte för min del ikväll, jag sparar mig till nästa helg.

Jag köpte jag solkräm förra veckan, en helt ny stor flaska men glömde den hemma för jag hade så brottom iväg på morgonen. Eftersom det inte var särskilt klart så var jag inte så oroad för att bränna mig, vilket jag borde. För självklart brände jag mig. Inte i ansiktet däremot som fick lite solkräm innan jag gick hemifrån på morgonen men överallt annars. Så imorgon blir det nog ingen solning i alla fall.

Idag fick jag även svar på varför jag varit så Enormt deprimerad och känslig på senaste och varför det har känts som jag har haft fuldagar precis varenda dag det senaste. Ganska skönt att veta att jag inte är helt onormal, bara halvt, och att det fanns en anledning till varför allt blev så Enormt fel på en och samma gång.

16 april - Sometimes you need other things to think about and get away from everything

2010-04-17T00:17:00.002-07:00

Idag så skulle jag alltså inte träna vilket gjorde att jag hade en hel dag fri. När hände det senast? Jag tänkte därför att jag idag skulle ha en ta hand om mig själv dag. Jag tänkte klippa mig och sen gå på stan och avsluta dagen med middag och bio med Sofia. Däremot hade dom ingen tid alls varken idag eller imorgon för klipping så jag bokade in onsdag istället. Så nu ska det bli gjort för det behövs verkligen! Istället blev det en del plugg ute i solen vilket var skönt för då slipper jag oroa mig för en del av det för resten av helgen. Jag åkte sedan ner på stan för att få lite saker fixade. Jag fick inte riktigt fixat det jag skulle men lite annan shopping blev det i alla fall. Sedan mötte jag upp Sofia och vi gick till Natural Cafe för mat och sedan blev det bio. Date Night! Den var faktiskt roligare än vad jag trodde den skulle vara. Innan vi tog bussen hem blev det stopp för kaffe. Det var en bra dag faktiskt och jag behövde den här dagen.

Däremot gror de där tankarna på allt annat där i bakhuvudet och jag vet inte vad jag ska göra. Jag försöker komma på lösningar och hoppas på mirakel besked och på en sådan där ”plötsligt händer det” upplevelse men som tyvärr inte kommer. Just nu behöver jag något positivt besked av något slag av framtiden, något som kan vägleda, något som kan hjälpa mig på traven. Jag hoppas!

15 april Break-Down

2010-04-15T22:19:00.001-07:00

Idag bröt jag bara ihop. Efter löprundan som gick åt !¤&%#¤( och med ben som gjorde så ont och Alex fråga hur det var med mig så orkade jag inte mera. Jag fick pratat med coach också och det var givande. Jag sa att jag bara ville ge upp men vi kom istället fram till att jag borde vila från löpning fram tills måndag och se om det kan hjälpa något. Dessutom prata vi om NY och han sa till och med att han kan nog få fram något stipendium till mig från skolan, som just nu inte finns. I övrigt har hela dagen bara varit i tårar och jag har bara inte orkat någonting. Dessutom spelar det så storroll vem det är man pratar med. Alla ger väldigt olika råd och jag bara gråter i stort sätt. Jag behöver några bra nyheter nu snart för jag pallar inte det här nu. I am lost!

I thought everything happens for a reason but this is just pain...

14 april - So I guess: Sweden next

2010-04-14T22:06:00.000-07:00

Idag var inte dagen då allt vände, rättare sagt gick ännu mer nedför. Först fick jag reda på att jag inte får ett av stipendierna till NY så hela NY grej kan jag ju glömma. Dessutom är Hawaii nog inte heller något alternativ som det ser ut just nu. Jag sov jätte dåligt och väldigt lite så jag var enormt trött och grining från början och den nyheten gjorde inte starten på dagen bättre. Jag har sökt till högskolan i Sverige men de valen var ju inte allt för genomtänkta men är kanske ett val för mina framtida fyra år. Dessutom vet jag inte ens om jag kommer in över huvudtaget.

På engelskan var vi som vanligt i våra grupper och seriöst vissa är ju så pantade och idag fick dom nog också veta min åsikt i det, för jag pallade inte idag. Kommunikationen var okej men ganska omotiverade som vanligt. Sedan kom jag hem och prata med mamma och bröt ihop totalt och pallade ingenting. Träningen sen var hemsk med sega ben och jag var bara så omotiverad för att springa och för att träffa folk. Jag var nog någon av den mest tråkigaste personen idag.

Så vad som händer efter dom här en och en halv månad är nu så ovisst och omotiverade. Sverige blir det ju nog med 99 % säkerhet och jag vet inte riktigt hur jag känner för det. Det mesta idag var bara fel och hemskt och jag pallar inte. Imorgon gör jag ett sista försök med NY men som sagt den chansen är ju nästan obefintlig.

FML!

13 april - It is not going in the right direction but this week is soon over!

2010-04-13T23:06:00.001-07:00

Jag vaknade på fel sidan idag igen. Att man faktiskt kan göra det i paradiset är faktiskt sant, tro mig. Vissa problem försvinner inte bara för att solen skiner och det är vackert. Jag tog mig iväg på lektion i alla fall och jag hade prov. Vi fick tillbaka våra quiz från förra veckan och det var första gången jag inte fick alla rätt. Provet gick okej, det kommer förvåna mig om jag inte får ett A på det men annars är jag ganska osäker på hur det gick. Det blev gjort i alla fall.

Jag har mailat en hel del med skolan i NY idag och imorgon ska jag få klargjort allting för mig. Igår kväll skickade jag ett desperat mail till tränare och sa att jag snart ger upp det hela vilket gjorde att han verkligen hjälpte mig idag. Så imorgon ska jag få allt på papper och sedan ett telefonsamtal från dom med all information jag har bett om det senaste. Tränare där borta vill verkligen ha mig dit eftersom jag för nuvarande är bättre än alla tjejerna där, det gör också att jag kan ställa högre krav på hjälp vilket är en fördel. Så imorgon, jag hoppas på att få allt klart då så jag vet vad det är jag tackar ja/nej till. Det är ju en fördel. Jag har dessutom sökt till högskolan i Sverige nu för att hålla alla dörrar öppna.

Träningen idag var hemsk som vanligt. Jag har nog gett upp helt och hållet nu med den här säsongen. Benen är ständigt sega och jag känner mig så ur form. Jag tror jag just nu bara försöker håll ut i stort sätt. Det hela är inte ens kul längre. Jag kan ju alltid hoppas på att det vänder och börja lätta men jag är väldigt tveksam. Jag är allt annat än den som brukar ge upp...

Nu ikväll har jag bara pluggat massa engelska för imorgon och jag är egentligen inte klar men det får nog bli bra ändå för jag är väldigt trött och pallar inte mera.

12 april - Some days are worse than others

2010-04-12T21:45:00.001-07:00

today was a day like that… En av de mindre bra dagarna på året. Jag vaknade halv 6 en timma innan jag skulle upp och kunde inte somna om vilket är ovanligt. Ändå fick jag skynda mig för jag var så slö på att göra mig klar och hade frukosten upp i halsen och knappt ens så långt ner. Jag hade enorm huvudvärk, stressad och trodde jag skulle spy hela första delen av dagen. Dessutom känns det som jag håller på att bli sjuk med ont i halsen och grejer, IGEN! Ibland orkar man bara inte.

Däremot så fick jag tillbaka min essay i engelskan som jag fick 120/125 på! Wie! Det gjorde mig lite glad i denna hemska morgon. På kommunikationen gjorde vi inte mycket alls, som vanligt. Efteråt gick jag hem för att få lite saker utredda och gjorda. Jag skulle få tag på någon på skolan i NY för att se hur den där processen verkligen går men det är ju omöjligt. Snart ger jag upp totalt för det är bara frustrerande att inte få några svar på mina frågor och inte få den hjälp jag behöver. Det är nästan så det känns som jag borde sätta mig på ett plan hela vägen över dit för att få någon hjälp, och att det skulle varit lättare.

Träningen idag var helt okej, det började inte regna heller vilket var en lättnad eftersom det var väldigt mörkt. Väl hemma efteråt var jag bara väldigt förvirrad och har den där hemska känslan i kroppen igen. Jag hoppas en riktig natts sömn kan göra imorgon bättre. Vi hoppas på det. Imorgon har jag statistik prov så jag har pluggat lite till det men inte särskilt mycket, borde nog lagt ner lite mer tid på det men så är det ibland. Jag hoppas på en bättre morgondag helt enkelt!

11 april - Finally I got to see my favorite girl again!

2010-04-11T22:32:00.000-07:00

Imorse så prata jag med pappa på Skype även om det inte var länge sen vi hörts senast men det var en hel del att prata om ändå. Mitt liv är ju så händelserikt så på en vecka händer en hel del kan du veta, ibland sant ibland inte.

Idag däremot fick jag träffat min favorit tjej för kaffe. Sofia! Vi har inte setts på två veckor nu så det var verkligen på tiden! Det blev mycket uppdateringar om allt som hänt det senaste vilket är en hel del.

Sedan blev det bussen hem och söndagsplugg inför veckan. Veckan består som vanligt av en hel del skolarbete som ska bli gjort och dessutom en hel del samtal och saker jag måste fixa nu de närmaste dagarna. Förresten vi har haft en väldig regning eftermiddag och kväll här, men det har varit helt okej eftersom jag ändå bara pluggat nu senare. Om det var kaffet som gjorde det eller inte vet jag inte, men jag har varit enormt hyper idag. Det känns som jag har gått på hyperkoffein kick eller hypersocker kick, vilket som. Det har varit ganska jobbigt kan jag säga. Förhoppningsvis kan jag somna sen senare ändå för sömn kan jag behöva.

Jag har bestämt mig för att börja mitt nya liv nu igen imorgon. Äta bättre, stressa mindre, sova mer, ta vara på personer som betyder något och skrota sådan som inte är värda min tid, ta hand om mig själv mer och allt det där. Jag ska försöka för jag känner jag behöver göra det nu. Så nu borde jag försöka sova så jag kan börja mitt nya bättre liv imorgon på ett bra sätt.

10 april - Make me disappear just for today

2010-04-10T21:34:00.000-07:00

Jag sov bort halva dagen och sedan gick jag mest runt och slösade bort ännu mer av dagen. Jag ville bara försvinna idag och hoppa över hela dagen. Emelie ringde och ville ut till IV men jag var enormt otaggad. Istället gick jag ut på en långrunda för att rensa tankarna och försvinna för en stund. Jag hatar när man känner ett ”måste” att gå ut till IV när man inte vill. Jag hade noll lust och gjorde faktiskt inte det heller. Idag har jag inte gjort någonting vettigt eller ovettigt alls utan bara varit. Det blev inte riktigt en toppen dag men så är det ibland. Imorgon ska jag träffa Sofia vilket jag verkligen, verkligen ser fram emot! Dessutom ska jag nog försöka gå och klippa mig för det behövs verkligen. Söndag betyder att jag behöver ta tag i lite andra seriösa saker också så det blir nog så.

9 april - I do not even know what I am doing anymore

2010-04-10T21:23:00.004-07:00

Loppet idag gick okej men jag är inte nöjd. Det ar en lång väntan hela dagen tills jag äntligen fick springa mina 3km på 11:44, 2 sekunders PR. Vilket jag hade velat skulle varit så där 17 sekunder så jag var inte särskilt nöjd. Det här är verkligen inte min säsong.

Kvällen blev intressant och inte riktigt som jag hade tänkt mig på något plan. Det finns inte så mycket att säga om den faktiskt. Eller kanske rättare sagt massa men jag vet inte var jag ska börja. Vi hade Track Party och sen skulle vi till IV men det blev bara det förstnämnda.

5 april - 9 april- Back in school again but it is not that much left

2010-04-09T00:20:00.000-07:00

Hela söndagen kväll och en bit längre än så satt jag uppe och skrev på mitt kommunikations arbete som skulle in på måndagen plus min engelska uppgift. Det var väldigt segt att gå upp på måndagen klockan halv sju efter väldigt lite sömn och börja en ny skolvecka, men det gick. Jag fick in mina arbeten och avklarat dagen och även träningen. På kvällen träffa jag mamma och pappa och vi gick ut och åt på CPK min favorit restaurang. Efter det åkte vi och handlade massvis med mat så jag klarar mig ett bra tag nu.

På träningen på tisdagen var det enda hårda passet för veckan vilket gick okej. På kvällen gick jag och mamma och pappa ut och åt på en restaurang nere i hamnen för det var deras sista kväll här. Innan dess hann vi också tvätta all min tvätt vilket inte var helt fel. Det har varit riktigt kul att dom varit här men på något sätt var det inte jätte svårt att säga hejdå ändå eftersom jag kommer hem så väldigt snart. Nästan för snart. Jag börjar frukta den här hemresan och att lämna SB, jag vill inte… jag bor här.

Onsdagen var en vanlig onsdag med lektioner och träning. Det var däremot väldigt fint väder idag, väldigt varmt och helt underbart! Torsdagen bestod av samma fina väder och nu är skolveckan faktiskt slut. Det går så fort så jag hinner knappt med. Imorgon (fredag) tävlar jag, vilket är mitt näst sista lopp för säsongen. Jag är taggad och vill göra bra ifrån mig, jag hoppas och ska göra allt för att få en bra tid imorgon. Helgen ser ut att go crazy och uppdateringar kommer om det senare.

I övrigt har jag fått samtal från tränaren på Hawaii som undrade vad som hänt med mig, om jag blivit antagen etc. Jag sa att jag varit upptagen vilket är sant även om det inte är så svårt att skicka ett mail till honom. Vi får se hur det går. Dessutom har jag massa alternativ just nu och många beslut att ta, personer att ringer, saker att fixa. Men helst av allt hade jag önskat jag bara varit här i ett år och kunnat stanna ett år till. Det hade varit så mycket lättare och då hade jag kunnat vara kvar med alla som är här nästa år igen, vilket i stort sätt är alla mina kompisar här. Framtiden får utvisa vad som händer. Vi får se. Nu är det helg och jag ska tänka på annat.

29 mars - 4 april - Spring Break

2010-04-08T23:38:00.006-07:00

Det har varit väldigt dålig uppdatering av mig i bloggen det senaste. Först och främst för att jag har varit borta på Spring Break en vecka, för det andra efter det har jag haft en hel del att ta igen, för det tredje har jag behövt ett lite break från skrivandet också. Men jag är nu tillbaka om du var orolig!

Spring Break var riktigt bra. Förutom att jag började med att vara sjuk tills på onsdagen. Mina föräldrar kom på tisdagen och hälsade på. Jag mötte de nere i LA på tisdagen och sedan begav vi oss ner söder ut. Det blev en sväng igenom Huntington Beach, Newport Beach, Laguna Beach, och tanken var att vi skulle ta oss ända ner till San Diego den dagen men det hann vi inte. Istället stannade vi en natt i Dana Point.

Onsdagen hann jag med en löprunda för att utforska hamnbyn. Ett mysig men litet ställe. Efter det begav vi oss ut på vägen ner till San Diego, där vi anlände senare på eftermiddagen. Vi hann med en sväng nere vid stranden och senare Downtown den dagen vilket var ett riktigt mysigt och fräscht downton för en gång skull.

Torsdagen bestod av en tur till Sea World! Det var helt klart värt det och det bästa var späckhuggarna och klätterställningarna. Jag kände mig som ett barn igen men det var inte helt fel.

På fredagen så skulle vi bege oss upp igen men innan dess blev det ett stopp i La Jolla på University of California San Diego för jag skulle hälsa på Amber en snabbt när jag ändå var där nere. Jag saknar henne men det var riktigt kul att se henne. Jag hoppas hon kommer upp hit någon gång snart innan jag åker härifrån. Efter det åkte vi upp till Huntington Beach och gick en sväng på stan och på piren. Det var helt klart ett surf-häng och ett ställe jag gillade väldigt mycket. Vi skulle stanna en natt där men istället åkte vi upp till LA och Santa Monica där vi ändå skulle spendera helgen. Vi fick ett bra hotel riktigt centralt.

Lördagen så blev det en långrunda bort till Venice Beach och efter hela stranden. Man upptäcker så mycket när man springer vilket är en stor fördel. Efter det blev det shopping, shopping, shopping.

Söndagen begav vi oss till Universal Studios! Det var riktigt kul att se och många coola grejer! De spelade in Desperate Housewives när vi var där och vi såg husen men tyvärr kunde vi inte se några skådisar. Efter det blev det att vi begav oss till Santa Barbara igen för på måndagen var det skola för min del igen och jag hade en hel del plugg att göra innan dess. Men det var helt klart ett bra lov och jag fick se massa ställen jag inte sett ännu.

29 mars - A day with ups and downs

2010-03-29T21:18:00.000-07:00

Dagen startade med ganska dålig nyheter. Jag hade fått ett mail med mitt Financial Aid Award från skolan i NY. Och jag hade inte fått några av de stipendierna jag i stort sätt var garanterad och det hela stämde väldigt dåligt. Jag försökte ringa hela morgonen till skolan för att få hjälp utan någon större lycka. Jag ringde tränare och prata in ett meddelande på hans telefon om att jag behövde hans hjälp och skickade honom sedan ett mail. Som det såg ut nu så räcker inte pengarna jag får därifrån även om det är mycket, men inte tillräckligt. Så jag hoppas helt enkelt på att det är fel. Coachen mailade mig sen och sa att han skulle hjälpa mig så vi får hoppas på det.

På morgonen idag gick jag på en promenad hostande men det gick ändå okej. Jag kunde inte bara vara inne. Jag såg alla springa och ville bara springa med. Det var länge sen jag haft en bra löprunda oh jag kan inte annat än säga att jag saknar det. Jag älskar springa men det har varit så mycket problem det senast att det inte varit kul. Jag saknar den lyckan det normalt ger mig. När man springer där med världens största smile och bara är så lycklig.

Jag kände mig lite bättre idag till min glädje så jag och Leigh spenderade eftermiddagen utanför oss och solade. On läste och jag pluggade för jag var tvungen att i alla fall ha ett utkast klart på mitt arbete som ska in på måndag. Jag tror faktiskt jag har lyckts få ihop det nu till min glädje. Men det tog hela dagen i stort sätt.

Dessutom har jag förhoppningsvis fixat min telefon nu. Vi hoppas, hoppas!

Imorgon bär det av ner mot LA för att möta mina föräldrar! Det ska bli väldigt kul att se dom och få åka iväg. Dessutom ska vi ner till San Diego i slutet av veckan vilket jag ser väldigt mycket fram emot. Dessutom blir det Santa Monica, Newport och andra stränder neråt.

Idag fick jag nästa panik! Jag vill inte lämna SB! Jag har nu nästan exakt två månader kvar. Alla som är här och SB över lag, hur ska jag kunna lämna det. Det är mitt andra hem och har varit mitt hem i två år nu snart. Jag önska jag också var en freshman som alla mina andra kompiar här är så jag bara hade klargjort ett år här nu och inte två. Så jag hade haft chansen att stanna ännu ett år. Det hade varit underbart. Speciellt när min framtid känns väldigt oviss ut just nu. Det hade varit tryckt att få stanna här ett år till och göra det jag gör nu. Tyvärr är det i stort sätt omöjligt. Det är hemskt att tänka på. TVÅ månader! Hjälp!

29 mars - I hate to be sick!

2010-03-29T21:06:00.001-07:00

Jag vaknade hela natten av att jag försökte hosta och det gjorde så ont så jag visst inte var jag skull veta vägen. Jag har aldrig haft så ont i halsen i hela mitt liv i stort sätt. Till slut gick jag upp av ren frustration och trötthet. Jag pratade med mamma och pappa på Skype tills jag inte kunde sitta upp längre. Men snart kommer dom hit! På tisdag så därför behövde vi prata igenom allt så vi hade allt klart tills de kommer. Jag åker ner till LA på tisdag och möter dom och sedan bär det av ner mot San Diego bland annat. Det ska bli kul!

I övrigt var det en hel underbar dag idag. Värdet kunde inte bli bättre! Jag mådde däremot väldigt dåligt och ville bara gå och dö. Jag skulle träffat Freddy idag men det blev inte så eftersom jag kände jag inte ville smitta ner honom och jag hade egentligen noll ork att göra något. Däremot senare på dagen så åkte jag med Leigh och handlade lite ”tycka synd om mig själv mat” och senare gick vi ner en timma på stranden för att njuta lite av det fina vädret. Det var så skönt för det var när solen började gå neråt så det var inte så stekhet utan väldigt skönt. På kvällen var jag tvungen att börja på mitt kommunikations arbete som ska in på måndag efter lovet som jag inte hade börjat på. Det måste vara gjort innan jag åker på tisdag så det gäller att skriva på för att få ihop dom så där sju sidorna. Under tiden satt jag och smsa med Freddy och vi gjorde sjuka historier och konstiga apor som sköt folk. Det är faktiskt ganska kul att göra när man är uttråkad. En börjar på en historia och den andra fortsätter osv. Kan bli ganska sjuka saker till slut men vår hade ett lyckligt slut i alla fall.

En bra nyhet! Jag har blivit antagen till skolan i NY! Nu ska jag bara vänta på och se hur mycket jag får i steipender och financial aid. Förhoppningsvis tillräckligt! Hoppas!

27 mars - I need to start taking care of myself

2010-03-27T18:39:00.002-07:00

Idag har nog varit en av dom finaste sommardagarna här I Santa Barbara på hela året hittills och vad har jag gjort? Jo sovit och endast varit inne och hoppats på att dagen snart kan ta slut så jag kan sova och vakna upp imorgon och må mycket bättre. Jag har så ont i halsen och kan inte känna någon smak på någonting jag åter och har svårt att äta över lag. Det enda jag gjort idag var att jag var uppe hos Alex en kort stund för att hämta min jacka och säga hejdå till henne innan hon åkte hem för lovet. Just nu vill jag bara ha antingen en bil eller någon som kan köra och köpa allt jag vill ha och bara vara här för mig frö jag mår verkligen jätte dåligt. Jag kan nog ha feber också eller så värker kroppen och huvudet bara ändå fruktansvärt mycket. Visst vill jag att folk ska tycka synd om mig en sådan här underbar dag och första dagen på Spring Break men på något sätt får jag skylla mig själv också för jag blev ju inte sjuk av ingen som helt anledning. Om jag hade sovit och tagit hand om mig själv bättre hade jag sluppit blivit sjuk kan jag ju erkänna. Nu är det inte mycket att göra däremot.

Tanken var att jag skulle vara med Sofia och Hannah hela dagen. Vi skulle ner på stan, sen stranden och sedan picknick och sedan avsluta hemma hos Sofia. En perfekt dag jag helt klart tycker var väldigt synd att missa men jag skulle inte göra samma fae igen och bara köra på. Idag har jag seröst inte gjort något vettigt alls vilket inte är till vanligheten. Jag kanske ska till läkaren imorgon och se om det är halsfluss eftersom alla andra är och har haft den nu. Vi får se men idag hade jag ingen ork att ta mig iväg.

På kvällen åkte jag och Leigh upp till Crazys och köpte glass och annat gott för de behövde vi båda ikväll. Sedan blev det Gossip Girl och tjejsnack hela kvällen innan det blev tidigt i säng för att försöka få en bra natts sömn för en gång skull.

26 mars - Normal good 5K timing again

2010-03-27T16:17:00.002-07:00

Självklart är det något man inför varenda gång jag ska springa 5K. Jag vaknade idag med världens ont i halsen. Bra tajming. Alltid är det något. Sist var jag sjuk i en hel vecka precis innan mitt lopp och denna gång vaknar jag med världens ont i halsen. Jag försökte bara glömma det och kör på en då. Det var en fin dag nere på stadium. Jag och Samantha skulle springa 5K tillsammans och det var ett av de första loppen till min glädje för då skulle vi bli klara tidigt. Uppvärmningen kändes ändå okej även om jag hade ont i halsen men jag försökte bara skjuta bort dom tankarna. Det var ett bra startfält med tjejer som sprang väldigt jämt förutom några få riktigt dåliga, så det var bra.

Det kändes hyfsat bra innan loppet så jag var taggad på att få en ganska bra tid. Jag visste vilka tjejer jag skulle springa med och som sprang runt mig men problemet var när vi öppnade väldigt fort. De första fyra varvet gick på 88, 89, 90 och 90 – för första milen. Tanken var att jag skulle ligga på 94 men problemet var att alla de tjejerna som jag burkade springa med hängde på i samma tempo och därför ville jag inte släppa för då skulle jag hamna i ingenmansland och få kämpa mig genom alla 12,5 varv själv. Vilket i efterhand kanske hade varit bättre ändå eftersom jag sedan klockade på mellan 96 och 1:46 varje varv. När det var tre varv kvar hade jag i stort sätt gett upp för tiden skulle bli väldigt dålig. En tjej sprang om mig på upploppet också vilket inte kändes allt för bra. 20:23 blev det och jag var rejält missnöjd men jag hade mer än hopplös känsla och frågade mig själv varför jag ens gör det här. Jag menar det jag är ju inte bra och just nu går det bara utför och är allt annat än kul. Jag pratade med coach sen och vi ska försöka hitta tillbaka till den formen jag var i innan och dra ner lite på träningsmängden i veckan. Vi får se om det hjälper.

Sedan spendera jag hela dagen med Alex, som sprang 1500m idag istället för 5km eftersom hon varit sjuk i förra veckan. Jag gillar verkligen Alex hon är så go. Vi hade bounding time och vi såg alla tävlingar vilket var kul och det var fint väder. Jag försökte släppa loppet så fort som möjligt för det kändes inte som det var någon idé att ens fundera eller vara besviken över det. Många gjorde riktigt bra ifrån sig idag vilket var kul för dom. Här är alla resultat: http://www.directathletics.com/results/track/14320.html från dagens tävling.

Det blev redan sju innan vi kom hem och jag var helt slut efter en hel dag på bana och efter en vecka med lite sömn. Jag var helt slut och hade kunnat stupa i säng men så blev det inte. På med partyhumöret och smilet bara så var det full fart igen. Matt skulle ha track party så jag, Alex, Emelie och Seannie var först hos Alex och sedan skulle vi dit. Istället åkte vi till Donald som också skulle ha fest. Det var kul och som det brukar vara där. Vi sov där sen och skulle åka hem på morgonen men det var en mindre lyckad idé för min del eftersom jag vaknade helsjuk och helt död av trötthet. Vi åkte hem tidigt och jag gick och lade mig på en gång när jag kom hem.

25 mars - Tired but finally Spring Break or almost at least

2010-03-27T16:09:00.001-07:00

Jag skulle springa tidigt imorse men så blev det inte för jag var allt för seg efter gårkvällen. Det blev helt annat än vad som var tanken. Freddy kom över hit senare och det var mer festande i den här byggnaden den det någonsin varit på ett år. Jag hade inga planer på att festa men det är ganska svårt när man är mitt i det. Så det blev alldeles för sent innan jag somna.

Jag bara älskar min Statistik lärare. Idag fick vi gå tidigare och egentligen skulle vi ha quiz men vi fick som Spring Break present att alla fick alla rätt på quizet och vi fick gå hem istället. Det gjorde att jag kunde gå ut och springa lite tidigare än tänkt innan mötet vid två. För en gång skull var benen inte alls så tunga och vaderna kändes så mycket bättre, vilket var en enorm lycka och lättnad. Jag kanske kan få till en bra tid på fredag ändå. Vi får se.

Efteråt så gick jag hem och duscha snabbt innan jag gick ner till träningen för vi skulle ha möte och ställa i ordning inför tävlingen på fredag. Efteråt tog jag bussen Downtown för att försöka fixa min telefon eller få hjälp med den i alla fall. De var inte till mycket hjälp där nere utan de ville att jag skulle ringa telefonbolagets service telefon och få hjälp av dom. Jag gjorde de och var i kö i allt för lång tid innan jag fick hjälp. Då säger dom att jag ska ta ut batteriet i telefonen men jag ringde ju ifrån den så det gick ju inte så de ville att jag skulle ringa tillbaka när jag hade en annan telefon jag kunde ringa ifrån. Jag orkar inte det här. Så jag åkte hem och fick bara köpt ett par leggings på F21 och lite mat eftersom jag knappt har någonting hemma nu. På kvällen gick jag och lade mig tidigt för jag var helt slut och behövde sömnen för morgonendagens 5K.

24 mars - I want to cut off my legs or is there someone who wants to lend me theirs?

2010-03-24T23:56:00.000-07:00

Jag vaknade idag med världens värk i vaderna. De är så ömma så det är till och med svårt att gå. Någon som kan låna ut sina ben till mig fram tills fredag etermiddag kanske? Jag ger snart upp det här, så illa är det. Jag prickar inte riktigt in tävlingarna alls just nu. På fredag är hemma tävling vilket betyder mycket folk som kommer och kollar, dessutom springer jag 5K vilket är viktigt för det är det sista inför the finals. Jag hatar mina vader och mina ben!!!

Idag var sista engelskan och kommunikationen innan lovet! Yeah! Det var som vanligt inget annorlunda alls men snart är det lov! Efteråt gick jag direkt och gjorde min Stats läxa inför imorgon som ska lämnas in. På träningen var det inte några lättare ben alls utan samma som tidigare under dagen. Jag fick som sagt inte göra speed passet utan hade istället uppvärmning och tio minuter tröskellöpning och nedjoggning, 40 minuters löpning. Det är så frustrerande för benen är så ömma, vilket dom i vanliga fall inte är. I vanliga fall är dom stela och jag har träningsvärk men nu gör dom ont. Det känns som något slagit till med en pinne/käpp (vad som gör ¤#%& ont) hårt på över vaderna. Dessutom vet jag inte vad jag ska gör. Det blev stretching och ice-bath men just nu gör det inte mindre ont.

Nu har jag bara en skoldag och en tävlingsdag kvar sen har jag LOV! Det kommer intre mer rätt i tid faktiskt.

23 mars - Unfortunately everything has an end

2010-03-23T22:42:00.001-07:00

Jag hade tänkt gå upp tidigare än det blev men jag hade svårt att somna på kvällen så jag behövde sovmorgonen. På statistiken var det inget mer än vanligt och ganska segt. På träningen idag så hade vi bara 45 minuter och jag, Samantha och Alex sprang hela vägen på stranden för det var lågvatten så vi kunde springa hela vägen efter bergsväggen. Det är så vackert och fint efter hela kusten där. Det blåste däremot bra på dit vägen vilket var lite segt men det var en roligare löprunda än alla våra vanliga rundor. Omväxling är aldrig fel. Bene känns fortfarande tunga och jag bara väntar på den dagen när jag ska vakna upp och känna igen mina ben igen för det känns inte som mina. Det är väldigt frustrerande och gör det hela så mycket mindre kul. Coach ska inte tillåta mig göra vårt speedpass imorgon däremot utan ta ut mig på en tröskelrunda istället för han har insett att jag svara väldigt dåligt på speed. Det är tråkigt däremot för jag gillar speed men inte mina ben.

Tydligen är jag med på friidrott.se eller vi alla är här borta ifrån eftersom någon publicerar våra resultat på sidan till min mindre lycka. Alla som är här borta från svenska klubbar är ju sådana väldigt seriösa friidrottare som är grymt bra så varför mina resultat måste visas med deras är en bra fråga. Men som sagt om ni vill följa mina resultat från resten av min säsong eller har missat några av mina tävlingsresultat, kan ni hitta det här: http://www.friidrott.se/rs/resultat.aspx

De senaste dagarna har varit jätte stressad och nervös och ångestladdad för att jag har insett att jag faktiskt kommer lämna Santa Barbara snart. Det är bara lite mer än två månader kvar och sedan kommer jag lämna USA, California, och Santa Barbara för alltid mer eller mindre. Det känns faktiskt ganska jobbigt, för det har blivit mitt andra hem. Jag har spenderat så lång tid här att det har blivit som hemma som Sverige är hemma. Och nu har jag inte ens en chans att stanna för jag är klar här. Det känns ganska sorligt och gör mig stressad för det känns som jag måste utnyttja all den tid jag har kvar nu. Självklart kommer jag åka tillbaka hit på semester och hälsa på men det kommer aldrig bli på samma sätt och med samma människor och jag kommer vara på ett helt annat plan personligen då. Usch jag vill inte tänka på det mer nu utan försöka göra det bästa av mina två månader kvar! Det ska bli dom bästa!

22 mars - Guys never stop surprising me

2010-03-22T20:26:00.000-07:00

Måndag morgon och sista veckan innan Spring Break! I can’t wait! På engelskan fick jag lämnat in min essay och sedan hade vi en ganska slapp lektion där vi skulle göra research vilket inte blev mycket av för min del. På kommunikationen fick vi tillbaka våra papers som vi gjorde för några veckor sedan och jag fick 100/100! Yeah! Det var väldigt skönt att veta för det betyder att kvalitén på arbetena i den kursen inte behöver vara enormt hög vilket kommer underlätta att skriva det andra arbetet som ska in på måndagen efter lovet. Ordbajsa är jag bra på och tydligen var det vad hon gillade, my luck!

På träningen idag så skulle vi ha enda hårda passet för veckan, 5K workout - 800 + 3*1200 + 800 m. Det var en sådan lättnad för mina ben var inte alls sega på uppvärmningen och den första 800ingen och 1200ingen, men jag jublade för tidigt. Sedan gick det bara ut för. Vaderna var krampiga, bene sega och jag hade världens magknip och missa tiderna med 15 sekunder! Hjälp jag undrar om jag kommer hinna komma tillbaka i form igen med lätta ben innan säsongen är över. Det blev ice-bath och vadövningar efteråt.

Förresten jag har blivit accepterad till skolan på Hawaii! Så om jag vill kan jag börja där till hösten och spendera 2 år framöver på en paradisö. Vi får se däremot hur det blir med det men jag har blivit antagen i alla fall.

Killar sluta aldrig förvåna mig, jag säger bara det och jag undrar om jag någonsin kommer förstå mig på dom. Jag tror inte det.

21 mars – Sunday-Funday, I don’t think so

2010-03-22T19:33:00.000-07:00

Söndags ångest som vanligt. Jag var bakis och väldigt trött, helt slut och hade en stor och viktig essay i engelskan att göra klart tills på måndag morgon klockan åtta. Jag hann prata lite med pappa på Skype och snart kommer dom hit! Det är bara lite mer än en vecka kvar, dessutom är det snart Spring Break vilket jag är så excited för.

Som vanigt så tar det ett tag till att faktiskt fått börja skriva och göra något vettigt vilket inte var skillnad den här söndagen och den här essayn. Jag fick i alla fall klart den eller nöjd mig vid nio och gick sedan och lade mig. Däremot kunde jag inte sova fasten jag var helt slut. Det är något med söndagar alltså. Dessutom fick jag alla sms från lördag kväll och hela söndagen precis när jag skulle sova eftersom min telefon helt plötsligt bestämde sig för att ta emot smsen igen. Hatar min telefon! Försätt leva två månader till, Snälla!

20 mars - Second round to IV

2010-03-22T19:08:00.000-07:00

Jag kom upp på morgonen och gick till och med ut på en löprunda. Jag var förvånad över hur pigg jag ändå kände mig Men det fick jag bara ta tillbaka till senare. Löprundan var hemsk benen var så döda. Dessutom var jag helt slut så jag gick 15 kortare än vad jag var tillsagd av coach kvällen innan att göra. Efteråt duscha jag och åt lite snabbt och gick sedan och sov igen. Jag och Sofia skulle egentlige på bio men jag hade ingen ork och det bara värkt i huvudet så det blev inget av det. Istället fick jag en och en halv timmas välbehövlig sömn, innan jag var tvungen att göra mig redo för kvällen.

Först mötte jag Sofia uppe på Crazys för att köpa lite mat. Sedan hade vi en mysig middag här bara hon och jag, innan Emelie kom över. Tanken var att kvällen skulle avslutas i IV, vilket den också gjorde. Vi mötte Samantha ute i IV och förfesta hos hennes pojkvän. Det var kul och sedan skulle vi gå vidare men eftersom UCSB nu har Spring Break var IV ganska dött men vi skulle träffa lite Track people där ute så det skulle bli kul. Vi kom iväg ganska sent så vi han ner på DP på en stor fest där ett tag. Sedan åkte jag och Emelie och Sofia hem i en taxi och var tillbaka redan vid ett. Då självklart ringer folk och frågar var man är och om man inte ska med på efterfest ute i IV. Bra tajming! Det var inte den bästa kvällen alls men okej ändå. Synd bara att vi inte mötte upp med de vi skulle mötas upp med senare men så är det, det är IV.

Dessutom funka inte min telefon nu igen! Så ingen kunde få tag på mig på hela kvällen. Det stör mig så enormt mycket att min telefon slutar att fungera så där ibland. Jag kan skicka sms som går fram men jag kan inte ta emot sms sen. Senare fick jag veta på söndagen att jag missat massvis med sms från folk! Men jag vill inte skaffa en ny telefon för typ 2 månader, det känns väldigt onödigt men det är segt när jag inte vet om jag får smsen eller inte.

19 mars - 14 is official my unlucky number

2010-03-22T18:47:00.006-07:00

Det var ner till Ventura som gällde idag för WSC North meet. Jag skulle springa 800 och 1500 m idag men det var inte min dag. Uppvärmningen för 1500 kändes okej men det var väl det enda positiva idag, förutom att solen sken och det var fint väder. Jag gjorde inte bra ifrån mig i någon utav loppen och jag vill inte ens prata om det. Jag var på bristningsnivån hela tiden och tyckte det var allt annat än kul. Det gjorde bara ont och var bara jobbigt. Dessutom hade jag noll självförtroende inför mitt andra lopp, 800 m efter det dåligt 1500. Dessutom hade jag turen att få samma startnummer, nummer 14, på 800 som jag hade på 1500, lucky me! Så numera har jag inte bara ett lyckotal utan ett olyckstal (eller säger man olyckotal?) För resultat kan ni kolla här för mer info får ni inte. http://www.directathletics.com/results/track/15632.html

Det tog ett tag att få mig att släppa det hela och bli på humör igen, men det gick. På kvällen blev det som vanligt Track Party, hos Matt den här gången vilket var nära. Emelie kom över hit först och vi gick sedan ner tillsammans. Det var inte jätte många men det var inte så stort så det gjorde absolut ingenting. Det var kul i alla fall. Jag och Emelie röjde festen! Sedan fick jag skjuts hem för ingen tillät mig att gå den knappa kilometern själv. Men, men jag ska inte klaga för snälla och omtänksamma själar. Det blev däremot väldigt sent och sedan kom jag hem och pratade med Leigh som också hade varit ute så jag fick nog inte sova förens vid halv fyra. Det är slitsamt att alltid vara på topp.

18 mars - Tired but it was is the last weekday of the week

2010-03-18T22:15:00.000-07:00

Imorse var det inte allt för lätt att gå upp och jag hoppade over en föreläsning för Kommunikationen på morgonen för jag orkade inte gå upp så tidigt. Lite synd för det var en kille från Sudan som skulle prata om hans projekt där han bygger skolor i Sudan men han bor i USA sen 14 år tillbaka och är en riktigt drivande person. Men så blev det. Istället gick jag till Statistiken sen. Vi fick tillbaka vår prov och jag hade ett fel men fick ändå 107 % eftersom det var extra credit på det som jag klarade. Det var mitt första fel på något i hela kursen. Sedan hade vi quiz vilket gick bra.

På träningen idag så hade vi pre-race day workout, dvs. lite uppvärmning och race starter och nedjoggning. Väldigt lugnt men bene var sega och stela idag. Jag undrar hur det ska gå imorgon. Jag är glad att jag springer korta sträckor imorgon för jag hade inte pallat ett långt lopp tror jag. Imorgon springer jag alltså först 1500m och sen 800m. Tävlingen är i Ventura och det är den första distriktstävlingen. Det ska bli varmt imorgon också så det gäller att dricka vatten idag och imorgon. Jag ska sova tidigt ikväll så jag är pigg imorgon och inför helgen.

Jag fick mina provresultat idag, vilket inte var allt för bra. Värdena var inte hundra och han ville att jag skulle komma in och diskutera det med honom men jag tänker nog inte göra det. Istället ska jag åka dit och få en kopia av mina värden och skicka över det till Sverige och få deras synpunkt på det. Det jobbiga är bara när jag ska kunna åka dit eftersom de bara har öppet mellan 10-18 måndag till fredag. Jag är så trött på det här, varför kan det inte bara bli bra? Det löser sig väl men det är lite frustrerande.

17 mars - A crazy St Patriks day

2010-03-18T18:39:00.002-07:00

Dagen började med engelska och quiz och jag var helt ute och cykla och ska väl vara glad om jag får 6/10 ens. På kommunikation gjorde vi inte mycket, som vanligt. En vanlig måndag/onsdag morgon helt enkelt.

Det var inte lättare ben idag än igår och innan i veckan. Dessutom var jag trött över lag. Idag hade vi speed. 100 + 10 m upp till 200 m, så elva intervaller totalt. Det är snabbt däremot men ett ganska kort pass. Det gick helt okej fasten benen var sega och bara halv med på noterna. Därefter spenderade jag typ en timma i the training room och fick stretch övningar för mina vader. Sedan gjorde och ice-bath och liknande för att hjälpa benen komma tillbaka. Det tråkiga är bara att det tar sådan tid med att få hjälp med allt, även om det är behövligt.

Jag hann inte mer än att äta och duscha innan jag var tvungen att göra mig i ordning inför kvällen. Jag hade lovat och i hade bestämt att vi skulle ut på kvällen eftersom det först och främst var St. Patrik’s Day vilket är en ganska kul högtid som ursprungligen firas för irländare men amerikanerna firar den mer än irländarna. Så vi skulle ner till Sharkeez var tanken. Jag var trött och kollade i kors i stort sätt men jag kunde inte banga. Jag gjorde mig i ordning och gick upp till Alex där Samantha och Emelie var. De var hur party snygga som helst och jag kände mig enormt ful i min halvparty outfit. Tanken var som sagt att vi skulle till Sharkeez med vi åkte först upp till Donald’s för han hade lite folk där och alla hans rumskompisar. Det var kul och vissa ville sen vidare och andra inte. Det blev ändå en stor taxi ner till Downtown men kön där var så enormt lång och så kul är det inte där så vi tog samma taxi tillbaka istället. Killarna var alla över 21 ändå så de ville inte in egentligen så vi gav med oss helt enkelt. Vilket Var Helt klart värt det! Vi hade jätte kul hela kvällen och det blev nog inte riktigt så lugnt som jag hade tänkt. Det var mer än helt galen St. Patrik’s Night! Jag är glad att jag faktiskt kom iväg även om det var jobbigt att gå upp imorse och mina ben inte är bättre idag efter allt dansade men det var kul.

16 mars - Almost 30 degrees and the worst workout in my life

2010-03-16T20:59:00.000-07:00

Idag har vi haft upp mot 30 grader men det stoppade inte oss från att träna. Dessutom var mina ben så tunga idag, jag har nog aldrig upplevt den känslan någon gång innan. Vi skulle köra tempo idag och jag höll i stort sätt en halvminut under mitt tempo per mile vilket är mycket under. Det kändes däremot jobbigare än loppet i lördags. Det var nära att jag bara gav upp för det var ett hemskt pass. På nedjoggningen tillbaka började jag nästa gå för bene gjorde så ont och var så tunga. Jag vet faktiskt inte varför, men jag tror att jag fortfarande känner av loppet sen i lördags. Dessutom var det grymt varmt idag så det var svårt att andas och man är allt annat än van vid den här värmen nu. Fast det ska tydligen bli så här hela veckan och på fredag på tävlingen så det är bara vänja dig. Jag är så glad att jag springer 800+1500 och inte 1500+3000 m som det var diskussion om först för jag tror inte mina ben hade kunnat palla det. Jag kom tillbaka efter den värsta löprunda i mitt liv i alla fall och efteråt så gick jag och Erika och gjorde ice-bath så förhoppningsvis ska det hjälpa lite i alla fall för imorgon har vi det tuffaste passet för veckan.

Jag insåg idag också att jag bara har den 12e bästa tiden i vårt distrikt just nu och jag behöver nog sänka mig ner mot en minut på 5K för att kvalificera mig vidare sen till So Cal. Det känns som konkurens är tuffare i år vilket är tråkigt för helt plötsligt insåg jag att säsongen då blir kortare och jag har inte så mycket kvar. Jag kanske ska ställa upp i 10K eller 3000m hinder så jag har en chans att gå vidare, eller inte!

15 mars - Worst tan line ever

2010-03-15T21:52:00.001-07:00

Idag började en ny vecka och en vecka som ser ut att bjuda på 25 grader och sol. Det var i alla fall ar vi hade idag. Däremot var det inte lika ljust och varmt när klockan ringde vid halv sju, men egentligen halv sex. Det var enormt svårt att somna på igår kväll och det blev nog fem timmar för mig och Emily i natt. Jag var däremot inte dödligt trött alls vilket var skönt.

På engelskan hade vi vår essay draft att lämna in och få respons på. Däremot ger det ju typ aldrig någonting ändå för alla bara skriver att det är bra för ingen orkar ge någon riktig respons. Därför boka jag en tid med min tutor senare på dagen. Kommunikationen var däremot riktigt intressant idag. Vi hade en gästföreläsare som varit journalist fotograf Afghanistan under de värsta månader under kriget där. Det var väldigt gripande att höra hans historia om landet och kriget. Det är alltid ett krig jag velat sätt mig in i mer men aldrig riktigt gjort därför var det extra intressant.

På träningen idag var det ganska lugnt men Varmt. Jag blev highlightad från lördagens tävling vilket var kul, för andra gången den här säsongen. Tiden gick däremot fortfarare än vad jag trodde så jag fick springa upp och möta min tutor för att gå igenom min essay. Jag fick lite bra respons så nu har jag något att jobba på. Däremot gick jag och stretcha och gjorde ice-bath för de hann jag inte innan. När jag var på väg hemåt hörde Gustav Nilsson av sig så jag mötte honom och hans kompis. Jag har inte sett honom på så länge men det var kul att se honom igen. Han och hans kompis är här från östkusten där de pluggar för de har Spring Break nu. De kunde då inte hitta en bättre vecka kan man ju konstatera. Där efter var jag grymt hungrig och fick gå hem och laga mat och grejer.

När jag skulle duscha såg jag har fått den värsta solbrännan ever. Jag är snyggt brun om bene och i ansiktet och armarna. Men idag fick jag väldigt ful sport-bh bränna och jag har typ bränt mig. Så imorgon blir det solkräm som gäller. Jag ska förresten springa 800 och 1500 meter på fredag och helgen därpå när vi har hemma tävling blir det 5 km igen. Det känns bra och jag är taggad. Jag måste bara ldda om från helgen och ta nya tag och inte vara nöjd. Men jag har nya PR att slipa på då.

14 mars - Where did the day just go?

2010-03-14T21:52:00.001-07:00

Okej, vi ställde fram klockan en timma men inte en halv dag. Men vart tog dagen vägen? Som sagt idag ställde vi om till sommartid även om Sverige inte gör det förens om två veckor. Jag hann prata lite med mamma och berätta om hur det gick igår och sedan gick jag ut på en kort löprunda för att få slippa stela ben sen. Det var en väldigt fin dag men lite blåsigt och kyligt men väldigt soligt och fint. Sådan här dagar vill man inte vara någon annanstans. Däremot var jag tvungen att spendera resten av dagen inomhus framför datorn för att få ihop min essay som ska in imorgon och hitta artiklar för Kommunikationen imorgon. Det var ganska segt måste jag säga. Jag fick ett välbehövligt besök från Sofia på en timma i alla fall. Inte för att jag hade hunnit gjort så mycket innan men ändå, det var kul att se henne och få lite uppdateringar. Sedan var det tillbaka till pluggandet och här sitter jag ännu. Den största utmaning ikväll kommer bli att kunna somna innan ett, för just nu är jag inte alls trött och klockan är tio men egentligen bara nio.

Jag fick ett personligt brev från tränare i NY idag förresten, där han önska mig lycka till med tävlingarna framöver och att han var glad att han hade fått prata med mig på telefon. Och självklart att han hade blivit glad att se mig i NY till hösten. Dessutom fick jag massa brev från andra skolor om att de ville att jag skulle ansöka dit för jag kan få massa stipendier där, men vem vill gå i skolan i Indianapolis och Idaho. Jag tror inte det.

13 mars - I have been waiting for this moment for so long and finally it came

2010-03-14T17:25:00.002-07:00

Foto: Linnea Hjelmtorp

Klockan ringde vid sex och sju var jag iväg. Idag skulle vi ner till LA och Northridge för helgen tävling. Jag var inte ens nervös för jag hade svårt att förstå vad det var jag hade framför mig. På bussresan fick vi också se heat listan. Hjälp! Det var nära att jag gömde mig lägst bak i bussen och skulle stannat där tills bussen sedan gick tillbaka till SB, eller att jag sprang därifrån, långt därifrån. Det var bara tio tjejer uppsatta på 5 km och alla hade tider under 20 minuter. Den bästa hade dessutom en tid på 16:45 för 5 km och hon är tjej! Det var två tjejer, inklusive Samantha som hade 19:30 och sen jag på 19:45 men det är en halvminut över mitt personliga rekord men coach sätter ofta vad han tror vi kan göra mer än våra PR. Allt jag kunde tänka på var hur mycket jag inte ville komma sista men hur stor chansen faktiskt var. Jag vet att jag bara ska tävla mot mig själv men det är svårt och dessutom skulle det inte bli kul om jag inte hade någon annan att springa med. Jag var panikslagen och förtvivlad i stort sätt.

Det var fint väder däremot och många riktigt bra lopp att titta på. Efter tre timmar däremot gick jag och Erika och killarna till biblioteket på CSU Northridge för att komma ifrån solen ett tag. Det blev tre timmar, med en timmas sömn och sen lite halvplugg innan vi gick tillbaka bort igen. Det var en riktigt lång tävling så det var fortfarande långt kvar tills vi skulle springa när vi kom tillbaka igen. Nu började jag bli nervös igen och Erika med som skulle springa 3000 m hinder för första gången. Dessutom hade det börjat blåsa mer nu och det började bli kallt. Vi insåg att bana inte hade några ljus och fråga var hur mitt lopp då skulle gå eftersom jag tävlade halv sju. Många gjorde bra ifrån sig på tävlingen. Eftersom det var en sådan lång tävling hade vissa kommit i vanen tidigare och vi andra åkte bussen senare. På hemvägen skulle vi byta så jag och alla andra som tävla sent åkte i vanen tillbaka. Jag var ganska glad för det ändå för det betydde att ingen skulle vara kvar och kolla när jag sprang förutom några få från laget. Då behövde ingen få veta om jag så kom sist.

Det var lite förvirrat när vi skulle värma upp för ett tag under dagen var de an halvtimma efter och sedan före i programmet och sedan var det tio minuter. Så det var svårt att tajma in när man skulle börja värma upp men som tur var slapp jag göra det själv, för Samantha skulle ju springa med mig. Uppvärmningen gick ändå bättre än förväntat och var för en gång skull väldigt bra tajmad. Benen kändes okej jag var bara orolig för kylan, för då var det bara runt tio grader och blåsigt. Men skillnaden här och i Sverige är att här tävlar man inte samma kläder året om, så det blir ganska kallt då. Dessutom blev det mörkt som beräknat. De kom och körde ut fyra bilar som riktade ljusen mot bana för att vi skulle få ljus under tävlingen.

Vi var bara sju på startlinjen när vi väl kom iväg och första varvet gick någon sekund för långsamt för ovanlighetens skull men en dag som den här var det nog bra för min del. Jag höll mig bakom Samantha i 6 varv och det kändes bra och benen bara gick. Vi prickade rätt tid ganska bra för varje varv. Vi hade en tjej framför oss och en bakom oss från CSUB, en division II skola. Sedan började Samantha trycka på mera och jag kände inte riktigt att jag kunde hänga på. Jag höll mig däremot emellan de två andra tjejerna men en precis bakom en och precis framför. Efter 3 km klocka jag på 11:49 vilket är 3 sekunder långsammare än mitt PR på 3 km. Jag försökte gå om tjejen framför mig för hon drog ner tempot en aning när vi hade släppt Samantha. Däremot gjorde hon panik försök att gå om sen igen så jag la mig istället mitt i mellan igen och avvakta. Jag hade planen att gå om när det var ett varv kvar men istället gick jag om med ett och ett halvt varv kvar vilket jag är glad att jag gjorde. Jag kände mig stark och kunde trycka ifrån och de hängde inte på till min förvåning. Jag avslutade starkt och kom in på upploppet och klockande tickade neråt och stod på 19:45. Jag skulle inte komma över 20 minuter den här gången också. Hundra tankar i hjärnan och jag började räkna på hur fort jag i vanliga fall springer 100 meter och hur långt det var kvar och benen bara gick. Och jag kom under 20 minuter!!! 19:56!!! Jag var jätte glad och lycklig att äntligen klara det, men också trött. Det här var ju målet förra säsongen och även denna säsongens delmål och jag klarade det fasten jag varit sjuk en hel vecka och missat träningen så när inpå. Dessutom kom jag inte sista, jag kom faktiskt 5a och hade två bakom mig. Det var en enorm lättnad jag sedan kunde göra en kort nedjoggning efteråt. Samantha hade sprungit på 19:30 vilket var riktigt bra men om jag inte hade vart sjuk vet jag att jag hade sprungit med henne eller varit närmare, för jag har varit bättre än henne hela säsongen i stort sätt men hon har mer rutin än vad jag har och har kunnat göra alla pass hittills på säsongen.

Jag var enormt glad och är fortfarande att jag faktiskt klarade av att för första gången springa 5 km under 20 minuter. Nästa gång är målet att gå ner mot 19:30, vilket blir om två veckor på Easter Relays, vår hemma tävlingen. Däremellan tävlar jag på fredag redan i Ventura. Då ska jag springa 1500m och 3 km eller 800 m, vilket vi ska bestämma på måndag. Coach var lika glad som jag över min tid vilket var kul. Efteråt kom vi iväg från ett mörkbelagt Northridge och åkte tillbaka till SB igen. Erika gjorde också väldigt bra ifrån sig och sprang 3000 m hinder på precis under 12 minuter. Hon var så lycklig och tyckte det var kul vilket gjorde mig glad för hon var så nervös innan loppet.

På kvällen skulle vi ha Track Party nere i Carpenteria där en av killarna bodde. Jag hade inte tänkt gå men Erika skulle köra fram och tillbaka så jag hängde helt enkelt på. Det var kul och mycket folk. Ibland är det kul att kunna prata med folk från laget utanför träningssituationerna och faktiskt få tid att prata med vissa. Det var en kul kväll och jag var hemma igen vid halv två vilket inte var överdrivet sent, problemet var att vi nu ställde om klockan så helt plötsligt var den halv 3 stället vilket var skillnad. Det var en lång dag men lyckad dag och det kändes som en sten föll från mina axlar, 19:56!

För alla resultat från tävlingen: http://www.directathletics.com/results/track/15663.html

12 mars - A busy Friday and I'm soo scared for tomorrow!

2010-03-12T22:11:00.001-08:00

Jag gick upp tidigt idag på min lediga dag för att för hinna med en löprunda på morgonen. Jag och Erika fick tillåtelse att springa själva idag eftersom vi tävlar imorgon vilket är bra ifrån imorgon för då får jag mer tid att återhämta mig. Det var en fin morgon men jag hann inte riktigt njuta av den för jag kunde bara tänka på alla bussar och tider jag skulle passa och saker jag skulle hinna göra.

Efter löprundan skyndade jag mig och gjorde mig i ordning så jag hann med bussen Downtown för att sedan hinna med nästa buss till Milpas. Jag kom fram och på läkarmottagningen fick jag vänta ett bra tag innan jag fick hjälp. Innan jag sen fick tillåtelse att få se en läkare var jag tvungen att betala någon dum avgift jag hade stående på 40 dollar, och hon kunde inte ens förklara vad det var för. Hon sa att det var för något tidigare besök jag gjort men om jag inte trodde henne skulle jag få ringa någon och diskutera det med dom. Jag blir så tröt på det här sjuksystemet i det här landet. Det är svindyrt och dåligt och fungerar inte. Till slut fick jag hjälp och fick tagit mina blodprov men det tog en miljon år. Dessutom prata vi om hur jag skulle få resultaten och de kan inte lova att ringa mig, för de kan glömma och de kan inte skicka brev utan vill helst att man kommer in på ett nytt besök och får resultaten. Det är helt sjukt men jag fick i alla fall diskuterat med henne och jag ska ringa henne och få resultaten förhoppningsvis nästa vecka. När jag varit där inser jag varje gång hur glad jag är över svensk vård och jag inser varför jag drar mig för att fixa sådant här i det här landet.

Jag kom därifrån i alla fall och hann till och med snabbt in och handla lite. Sedan kom jag hem snabbt och åt lite innan jag gick vidare och fixa nästa grej. Jag fick köpt en bok till min engelska kurs som vi måste läsa. Dessutom köpte jag ett par SBCC mjukisbyxor och tröja eftersom jag hade så mycket pengar kvar på mitt stipendium jag fick i bookstoren. Sedan jag gick till träningen för möte och lagfoto. Jag har dessutom bestämt mig för att jag ska springa 5 km imorgon, det får bära eller brista. Däremot fick vi reda på att några av skolorna som kommer imorgon är UCLA och USC och andra Div. I skolor, I’m scared! Det är Division I skolor, dvs. några av de bästa skolorna i landet och alla som springer för dom har i stort sätt heltäckande stipendier och är överdrivet bra. De springer lika fort som Sverige eliten i stort sätt och några är nog till och med bättre än det. Och där kommer jag springa. Det är Division II och III skolor och andra city college där också men ändå. Det är en jätte stor tävling också och kommer ta hela dagen. Vi åker sju och jag spring inte förens 11 timmar senare, dvs. klockan halv sju. Det blir en lång dag. Jag är både skräckslagen inför motståndet och lugn, för at de är så mycket bättre än mig så vi är inte ens på samma planet. Fast jag är nog mer skräckslagen och nervös. Jag vill bara inte komma sista!

Jag skulle upp till Sofia på kvällen men istället fick jag stanna hemma för vi åker tidigare imorgon än beräknat så jag måste upp tidigt, tidigt. Istället tog jag en nap för jag hade världens huvudvärk. Sen har jag lagat mat, packat inför imorgon och bara varit hemma försökt ladda på något sätt. Önska mig lycka till imorgon, för jag kan behöva det!

11 mars - We are halfway through the semester now

2010-03-11T20:13:00.000-08:00

Imorse hade jag statistik prov vilket gick bra. Det var inte så svårt så jag tror jag får ganska bra på det. I övrigt hade jag träning, med sega ben. Coach ville veta hur jag vill göra på lördag men jag kom aldrig fram till något. Det ser ändå ut som att det blir 5 km ändå. För jag vill inte springa i någon annans namn vilket jag får om jag springer 3 km och dessutom måste jag bli mer van vid att springa många varv nu snart känns det som. Tyvärr har jag inte det bästa självförtroendet inför lördag men jag vet inte vad jag ska göra åt det. Vi får se imorgon vad jag ska göra men det löser sig.

Imorgon har jag massa saker jag måste fixa vilket är lite segt. Jag ska ta blodprov och grejer vilket är jobbigt för det är långt härifrån och jag vet inte hur mycket tid det kommer att ta, vilket gör det svårt att planera in andra saker under dagen som måste bli gjorda. Som sagt det löser sig också men det måste bli gjort imorgon. Jag är inte alls motiverad just nu.

10 mars - It is sunny but it is still cold

2010-03-10T21:42:00.001-08:00

Som sagt vi har sol vilket är skönt men det är väldigt blåsigt och ändå kallt. Jag tror vi hade ner mot 5 grader i natt och på dagen är det inte mer än max 15 grader. Dessutom blåser det väldigt mycket just nu. Jag ska däremot inte klaga för jag har fått en del färg i ansiktet nu i veckan för solen tar ändå som sagt.

På engelskan hade vi vikarie och gick igenom vår essay plan och sen gjorde lite uppgifter. Ganska lugnt. Kommunikation kom vi inte så lång med. Däremot lärde jag mig idag att IV har den största befolkningen i åldersgruppen 18-22 år per kvadratkilometer i hela USA. Ganska sjukt! Dessutom påstod någon att 8 % av all alkohol i Kalifornien konsumeras i IV. Ganska troligt ändå.

På träningen idag hade vi flying 100s och jag var rädd för att jag skulle dö totalt. Jag har inte gjort en riktig workout på så länge nu. Bene kändes tunga och vaderna krampaktiga. Däremot klarade jag att träffa rätt tid för alla åtta, vilket först skulle vara 12 men coach har dragit ner på träningen där här veckan på grund av mycket sjukdomar och skador. Jag är glad att jag klarade av att göra passet så pass bra ändå. Det ger lite mer självförtroende inför lördag. Däremot så fick jag reda på det är många Division I and II skolor som kommer och det är en jätte stor tävling som kommer ta hela dagen och kvällen. Vi åker nog vid åtta och jag tävlar inte förens runt sju, vilket i och för sig är sista loppet men ändå. Däremot vet jag inte vilken sträcka jag ska springa på lördag än men vi får se. Jag är inte den enda som är nervös i alla fall, vilket är skönt. Erika hon springa 3000 m hinder för första gången, vilket är något av det tuffaste du kan göra så jag förstår henne. Vi stöttar varandra bra i alla fall vilket är skönt. Hon är så go!

Imorgon har jag prov i statistiken och det ska väl gå bra hoppas jag. I övrigt är det torsdag vilket är skönt. Snart helg, även om den här helgen knappt kommer bli någon helg alls. För den börjar typ på söndag för min del.

9 mars - Sometimes American girls are really annoying

2010-03-09T19:27:00.001-08:00

Mitt mål med den här veckan är att få tillräckligt med sömn och äta ordentligt. Hittills har jag lyckats ganska bra faktiskt. På statistiken så hade vi en vikare, vilket inte händer ofta, för vår lärare har precis opererat sig. Lektionen var ganska onödig för min del för jag kände att jag redan kunde allt vi gick igenom och det var i stort sätt bara tidsfördriven. Men vi fick gå tidigare så det var inte helt fel ändå. På torsdag har vi prov men jag känner mig ganska förberedd för det redan.

På träningen idag var det som att springa med någon annans ben. Jag känner inte igenom dom alls. Det är segt och tung sprungit, som att springa på stranden eller i vatten. Det var dessutom väldigt blåsigt idag, även om det var soligt, så det var extra jobbigt ena vägen. Vi fick däremot springa 45 minuter istället för planerande en timma. Efteråt så var jag ganska frustrerad och dessutom hade jag en viss person runt mig som jag bara inte orkade med idag. Ibland orkar jag inte med amerikanska tjejer som skriker när dom pratar och seröst bara är för mycket. Alla behöver inte veta allt om dom. Jag har lagt is på vaderna och höften idag också för att få dom att återhämta sig fortare. Jag gör allt nu för att kunna komma tillbaka i form.

Jag måste säga att för en gång skull har jag en vecka när jag faktiskt hinner med att göra allt i tid och ändå få lite sömn under nätterna och dessutom tid att pusta ut en stund under dagen, vilket är en väldigt skön känsla. Däremot känns det som att jag nästa blir tröttare nu men det beror nog på att jag faktiskt har tid att känna efter.

8 mars - I don’t hope I’ll feel this way for that much longer

2010-03-08T20:22:00.000-08:00

Det var soligt idag igen vilket aldrig är fel men det är fortfarande vindigt och småkyligt. På engelskan lämna jag in min essay och så. Kommunikation var flummig och vi mest prata o vad vi ska göra här nästa och hur resten av kursen ska se ut. På något sätt vill jag bara att läraren ska bestämma så vet man och så gör man bara det.

Idag ringde tränare till mig från skolan i NY. Vad han prata på. Vi prata i stort sätt i 45 minuter och det var inte stopp en enda gång. Det verkar som laget kan bli ganska bra nästa år och betydligt bättre än i år men ändå på min nivå. Han berätta mycket om stan och skolan också. Sedan prata vi om att jag skulle komma över och hälsa på men det ser inte ut som han kommer kunna betala för det för antagningsprocessen tar så lång tid. Jag vet inte mo jag ska åka och hälsa på men vi får se. Jag vet ju inte ens om jag ska gå där eller inte. Men det ser mer ut som att om jag stannar i USA är det mitt enda riktiga alternativ.

Sedan hade jag träning. Jag gjorde uppvärmningen vilket kändes okej men det var stela ben. Jag fick sedan inte göra workouten på banan utan coach skicka iväg mig på ännu 30 minuter vilket var betydligt bättre för efteråt var benen riktigt sega. Jag prata med honom efteråt och jag ska köra lite lugnare än planerat i veckan så att jag kommer tillbaka till det. Det går väldigt fort att komma ur form när man är van att springa så mycket så ofta, så det är inte kontigt att jag känner mig som jag gör. Det är bara inte något jag vill just nu eftersom jag ska springa 5 km på lördag och målet i stort sätt var att PR. Men han ska sätta upp mig på 3km också så får vi se vad jag ska springa sen. Det är bara det att det kan vara mentalt tungt om jag gör väldigt dåligt ifrån mig på 5 km på lördag, då kan det vara bättre att springa 3km. Dessutom är 5 km tufft över lag. Jag hoppas jag kommer komma tillbaka till det snart, verkligen!

7 mars - Another week is over

2010-03-07T22:04:00.001-08:00

Så har ännu en vecka gått. På något sätt går det så fort och jag vet inte vad jag gör med veckorna. Dom bara försvinner. Så många veckor har jag inte kvar här, även om jag har en del men om det går i den här farten har vi snart sommar. På något sätt känns det inte som att det var så länge sen det var sommar och jag var hemma i sommar Göteborg.

Idag sken solen igen vilket var skönt men det blåste väldigt kallt, som en tidig vårdag i Göteborg. Idag har jag pratat med mamma och pappa på Skype och dom kommer nog över hit över Spring Break, vilket gör mig väldigt glad även om det inte blir så länge. Vi får se, men det ser så ut just nu.

Idag försökte jag mig på en löprunda på 30 minuter. Det gick, men det känns att jag har hållit uppe i en vecka och att jag fortfarande inte är helt hundra frisk än men nästan. Imorgon på träningen blir det stora provet om hur jag egentligen mår. I övrigt har jag skrivit min essay som ska in imorgon på engelskan. Roligare än så har det inte varit idag faktiskt. Det är ju söndag som sagt.

Jag har, i stort sätt, fått den värsta nyheten idag. Mina kurser jag läser här kan jag till stor sannolikhet Inte tillgodoräkna mig på Handels i Göteborg. Alina hade fått det svaret om sina kurser. Det känns ganska segt och därmed måste jag läsa ett helt program när jag kommer hem om det blir så att jag fortsätter plugga hemma. För nu kan jag inte bara komplettera med det jag redan läst. Det var i den bästa nyheten alls för i stort sätt måste jag läsa om en del jag läst här. Däremot vet jag ju fortfrande inte alls vad jag gör till hösten så det är väl egentligen onödigt att oroa sig för mycket men ändå. Dessutom vad gör jag då egentligen? Den stora frågan!

6 mars - Saturday - rainy and Sundayish

2010-03-06T20:44:00.001-08:00

Jag sov hos Sofia för bussförbindelserna är ju vad det är här. Vi åt god frukost vilket jag har saknat, jag som burkar älska frukost. Hade nästan glömt av det. Sedan gick jag ner och handlade lite på vägen hem. Men jag vände i stort sätt bara i dörren för att sedan åka tillbaka upp till Mesa för att tvätta. Det var mer än behövligt eftersom jag inte hade några rena kläder kvar, speciellt inte när det är kallt. Det är det värsta med den här lägenheten att vi knappt har tvättmaskin, eller vi har men som knappt fungerar. Jag fick i alla fall gjort det vilket var skönt. Jag träffa sen Sofia för kaffe på Good Cups innan jag tog bussen hem.

Nu ikväll har det regnat så mycket och varit typ tio grader. Väldigt motbjudande kan jag säga. Jag ville däremot komma ut och röra lite på mig så jag tog på mig massa kläder och gick på en promenad i regnet. Det var inte så farligt ändå och jag fick stretchat efteråt vilket var själva meningen bakom hela promenaden egentligen. Mina vader har krampat nu i fyra nätter i rad eftersom jag inte har sprungit eller stretchat. Det är hemskt så förhoppningsvis ska jag inte få det i natt. Jag förstår inte att det kan vara sådan skillnad. Imorgon ska jag ut och springa däremot, känna på det i alla fall. Jag har bara ätit en värktablett idag vilket är en förbättring och jag har inte varit döende mitt på dagen. Däremot är jag inte helt bra heller men bättre. Jag vill kunna köra passet på måndag men då måste de gå hyfsat 30 min imorgon. Jag hoppas jag kommer känna mig utvilad och redo på måndag för jag behöver den här veckans träning. Dessutom tävlar jag på lördag, 5 km. Jag är rädd att den här veckan ifrån löpningen kommer förstöra den tävlingen och hela säsongen i stort sätt. Jag hoppas inte!

5 mars - The OC maraton

2010-03-06T18:00:00.002-08:00

Fredag och ingen tävling och ingen träning för min del eftersom jag fortfarande känner mig dålig. Istället blev det prat med pappa på Skype och sedan gick jag på Business Club meeting med en föreläsare som pluggat på Harvard och hållit på med hedgefonder. Ganska intressant men seröst varför måste alla ”viktiga” personer alltid ha så svårt att svara enkelt på en fråga och inte krångla till det så enormt och dra ut på svaret? Undra om man blir sån när man får mer makt och kan mer än andra, jag vet inte men det känns som ett väldigt vanligt mönster med sådana personer.

Sedan mötte jag Sofia och vi åkte hem till henne. Vi lagde god middag med och tortellini räkor i tomatsås. Väldigt gott! Dessutom var det kul att få slippa laga mat själv och äta själv. Sedan hade vi the OC maraton hela kvällen. Det var precis en sådan kväll jag behövde.

4 mars - I survived!

2010-03-04T22:30:00.000-08:00

Jag överlevde den här vecka, det är torsdag kväll! Jag kan inte vara mer nöjd med något just nu! Jag hade massvis med saker att lämna och skicka in och fixa den här veckan och dessutom var jag sjuk. Jag är fortfarande sjuk däremot och imorse trodde jag att jag skulle vakna upp pigg, frisk och utvilad men nej. Jag hade ont i huvudet och halsen och kroppen värkte och jag kände mig allmänt sjuk-svag. Jag fick ändå klara av att gå till skolan så jag gick till statistiken vilket var som vanligt förutom att vi spelade deal no deal.

Sedan hade jag lunch med Sofia vilket var kul att se henne även om jag hosta sönder där ett tag. Vi ska för övrigt ha en the OC kväll imorgon hemma hos henne vilket jag verkligen ser fram emot. Dessutom ska jag ha en lugn helg har jag bestämt för jag måste bli frisk. Det blev som sagt ingen träning idag heller vilket var tråkigt och jag känner mig alltid lika lat och dum när jag inte tränar men jag borde inte. Jag har hört allt för många gånger nu vad min sjukdom nu troligen kommer ifrån och ja jag måste göra något åt det.

Efter lunchen gick jag och gjorde mitt ENG 120 prov vilket jag fick 39/40 på vilket var bra eftersom man bara behöver 29/40 för att klara det. Det är en, en units klass man tar i anslutning till den andra engelska kursen jag nu läser. Så i stort sätt har jag klarat kursen genom att klara det provet idag.

Idag har jag också skickat in hela min ansökan till skolan på Hawaii. Så lätt gick det. Det var mest att klippa och klistra från ansökan till NY dessutom var det färre uppgifter man behövde ha till den ansökan. Plus att jag redan fyllt i allt från innan i stort sätt. Så den ansökan är nu också klar! Jippi!

3 mars - I guess I can only blame myself for this

2010-03-03T19:51:00.000-08:00

Jag trodde jag skulled dö när klockan ringde på morgonen. Jag kunde knappt prata för halsen oh det bara värkte i hela kroppen. Jag tog mig i alla fall ändå iväg till skolan men redan då hade jag bestämt mig för att inte träna senare. På engelskan gjorde vi inget större ansträngande men att bara sitta där var jobbigt nog. Sedan var jag tvungen att skynda mig till biblioteket för att hinna skriva ut mitt kommunikationsarbete innan lektionen. Jag fick lämnat in det och vi får väl se hur hårt hon kommer bedöma det. Lektionen var däremot bra vi satt i små grupper och pratade bara om vår arbeten och våran kultur och familjehistoria. Dessutom har vår lärare alltid te på lektionerna till alla för det är en sådan typ av lektionen säger hon. Så det ska hon börja med nu när vi ska gå in på ett nytt kapitel som handlar om att lyssna på andras historier och erfarenheter. Vi ska läsa en bok till det avsnittet och jag har valt en bok som hittills är riktigt bra. Den handlar en pojke som försöker illegala invandra till USA för det är där hans mamma befinner sig. Det är en väldigt stark historia och väldigt gripande.

Efter lektionen ringde jag coach och sa att jag inte kommer och han rådde mig att gå till vårt Health Center för att kolla så det inte är något allvarligare. Jag gick dit men fick en tid en och en halvtimma senare så jag fick fixat betyg som ska skickas till Hawaii och skrivit ut massa papper jag behöver och liknande. Jag hade däremot inte halsfluss och ingen feber, mer det motsatta nästan för låg temperatur. Jag fick också bett om ett intyg så jag kan gå och ta blodprov nu snart på vårdcentralen. Det blir däremot sen när jag mår bättre. För nu orkar jag inte ta mig dit bort.

Jag fick sedan sovit en timma när jag kom hem och sedan pluggat lite. Problemet är att jag aldrig är sjuk å jag vet inte hur man gör när man är sjuk. Jag har inte tid med det heller. Jag bara kör på som vanligt vilket kanske inte är det bästa men tydligen vet jag inte bättre. Förhoppningsvis mår jag bättre imorgon och redan nu mår jag bättre mot innan idag vilket alltid är nått.

2 mars - Today I did almost everything wrong

2010-03-03T19:49:00.000-08:00

Jag mådde inte särskilt bra idag och jag gjorde i stort sätt allt jag inte skulle göra. Jag hade huvudvärk, ont i halsen och kände mig allmänt väldigt dålig. Däremot blev det bättre under dagen så jag gick på träningen vilket jag inte skulle gjort och jag vet man ska inte träna när man har ont i halsen och allt det där men det gick bra till en början med men resultatet av det hela var mindre bra. Sedan kom jag hem och var tvungen att skriva klart mitt kommunikationsarbete på tio sidor. Klockan två var jag klar och det var nog något utav det sämsta arbetet jag någonsin skrivit och problemet är att hon även betygsätter språket och stavning m.m. vilket kanske inte var min starka sida vid halva två, jätte trött och sjuk. I stort sätt tog jag inte hand om mig själv alls vilket straffade sig.

1 mars - I do not know how to be sick

2010-03-01T21:32:00.001-08:00

Jag sov som vanligt väldigt lite och jag mådde fruktansvärt dåligt när jag vaknade på morgonen. Huvudet höll på att sprängas och jag hade jätte ont i halsen. På engelskan trodde jag halvt att jag skulle dö men jag överlevde och fick tillbaka min föra essay som jag fick 89 % på vilket var bra. Därefter hade jag kommunikation och vi hade skrivit vårt draft med oss för att gå igenom det inför onsdagen när det slutgiltiga ska in. Jag känner att det arbetet inte kommer vara i närheten av något av det bästa jag gjort i mitt liv. Dessutom har jag insett att jag är väldigt omotiverad och tycker egentligen inte om kursen. Jag trodde verkligen jag skulle det men nej det är ingen kurs jag gillar.

Sedan gick jag och träffa coach för han hade skrivit mitt rekommendationsbrev som nästan fick mig att börja gråta. Det var väldigt bra ord han skrev om mig. Dessutom kom vi fram till att jag inte skulle träna idag. Jag känner mig alltid så dum när jag inte tränar. Dessutom hade jag verkligen sett framemot att träna den här veckan för nu börjar den tuffaste veckan träningsmässigt på hela säsongen och den viktigaste. Jag hatar det här, jag vet inte hur man gör när man är sjuk.

Sedan gick jag hem en kort stund och jag borde nog sovit en stund eftersom jag verkligen mådde jätte dåligt men jag behövde få gjort min statistik läxa och det kunde jag bara göra i mattelabbet. Det tog mig enormt lång tid och efteråt gick jag hem och sov en timma för då mådde jag sämre än sämst. Den timmas sömn behövdes verkligen och lite mat på det så nu mår jag okej. I övrigt är jag helt klart med alla ansökningar till NY, yeah! Dessutom har jag gjort klart ansökan till stipendierna på skolan vilket är bra. Nu måste jag försöka få klart min kommunikation paper eller skriva mer på der och organisera den för det är en enda stor röra. Fast jag måste verkligen försöka få sömn i natt för det behöver jag mest av allt just nu.

28 februari - If you could buy time for money

2010-02-28T22:48:00.000-08:00

Ja om man kunde köpa tid för pengar så hade jag lagt högsta bud på det just nu. Jag har plugg och saker i överflöd och imorgon börjar min tuffaste träningsvecka på hela säsongen. Jag känner allt annat än redo. Dessutom har jag fått väldigt ont i halsen nu ikväll och höften gjorde ont innan idag. Jag har försökt få gjort så mycket plugg som helst idag men det räcker ändå inte. Om mitt dygn ändå bara kunde få ha så där 30 timmar denna vecka istället för 24 som alla andra så hade jag varit glad. Jag vet ju redan nu vad det är som kommer falla den här veckan som alla andra också och det är ju sömnen. HJÄLP!